Annons
Man finner denna ciklid över ett vidsträckt område med varierande biotoptyper. Den förekommer i både mer långsamtflytande flodarmar och i grunda stillastående laguner eller vattensamlingar. Bottenvegetationen består av löv och grenverk som bildar ett virrvarr av skydd för fiskarna.
I naturen äter de små vattenlevande insekter som de finner frisimmande eller då de bökar i bottensedimentet. I akvarium äter arten de flesta typer av flingfoder och pellets av de allra minsta storlekarna. Bjud också regelbundet på mygglarver, artemia och annat fryst eller ännu hellre levande foder. Långvarig diet på torrfoder rekommenderas inte
Hanen omkring 8 cm, honorna ca. 5 cm. Hanen har kraftiga förlängda fenstrålar i rygg- och bröstfenorna, stjärtfenans spetsar mer utdragna än honans. Hos vissa geografiska raser har hanarna svartröda fläckar i rygg och stjärtfena.
En mycket trevlig liten ciklid som definitivt passar om man vill pröva på att hålla fiskar ur Apistogramma-släktet. Viktigt är att sörja för att akvariet inte blir för hårt belastat, t.ex. på grund av överutfodring, så att nitritvärdena stiger. Bra filtrering med ett bakteriefilter typ droppfilter borgar för nedbrytningen av avfallsprodukter och ger en god syresättning av akvariet. A. cacatuoides trivs bäst med en inredning som ger dem bra möjligheter till skydd och avgränsningar gentemot artfränders revir. I sin naturliga miljö söker de gärna gömställen och lekrevir kring de löv och rotsystem som täcker bottenvegetationen. Växter och sten är inte vanligt i den biotop som de bebor.
Man kan med fördel hålla flera honor till en hane, hanen kommer efterhand att leka av alla som är könsmogna. En hona i lekdräkt antar en klargul färg med svarta markeringar, denna lekdräkt är ämnad att fungera som signalfärg till de frisimmande ynglen. Äggen som vanligvis är mellan 60 och 90 st kläcks efter ca. 48 timmar, honan flyttar de nykläckta till en i grop i bottenunderlaget där hon vaktar dem med stor noggrannhet. Inte ens hanen tillåts komma för nära. Om flera honor har lekt samtidigt är det viktigt att fodret, Artemianauplier) sprids över hela akvariet. Allteftersom de växer varieras fodret till att t.ex. omfatta även finfördelad vuxen Artemia, Cyklops m.m.
Har fått sitt namn efter dess karakteristiska ryggfena som är kraftigt förlängt hos hanen och bildar en tuppkam, det är inte ovanligt hos Apistogramma, men just denna art har fått ären att bära namnet. A. cacatuoides är en av de arter i släktet som tillsammans med A. agassizii det skapats flest odlingvarianter av, vilka är listade nedan.
Hoedeman, J.J.. 1951. "Notes on the fishes of the cichlid family I. Apistogramma cacatuoides sp. n.". Beaufortia. pp. 1-4
Kullander, S. O. Cichlid fishes of the Amazon River drainage of Peru. 1986 - Department of Vertebrate Zoology, Research Division, Swedish Museum of Natural History, Stockholm, Sweden, 394 p.
Kullander, S. O. Checklist of the Freshwater Fishes of South and Central America. 2003 - Porto Alegre: EDIPUCRS, Brasil Cichlidae (Cichlids). In R.E. Reis, S.O. Kullander and C.J. Ferraris, Jr. (eds.)
Römer, U. Cichlid Atlas Volume 2. 2006 - Mergus Verlag GmBH, Melle, Germany. 1320 p.
