CARES
Annons

Nordiska Ciklidsällskapet

Altolamprologus compressiceps - Nordiska Ciklidsällskapet artregister

Bli medlem!

Genom att bli medlem så sponsrar du detta artregister.

Bli medlem

Foto: Robin Hedström

Altolamprologus compressiceps


Släkte: Altolamprologus
Art: compressiceps
Grupp: Grottruvare
Beskrivning: Boulenger
År: 1898
Tidigare vetenskapligt namn: Lamprologus compressiceps
Geografiskt område: Tanganyikasjön
Typlokal: Kinyamkolo (Mpulungu), Tanganyikasjön.
Utbredning: Finns i hela Tanganyikasjön, Afrika.

Temperatur
24-27,5°C
Volym
100 cm & 175 l
Längd
16 cm
pH
8,8-9,3

Naturlig biotop

A. compressiceps förekommer i ett otal geografiska varianter, från Burundi i norr till Zambia i söder. Till skillnad från sin nära släkting, A. calvus, som enbart finns i den södra delen av sjön. Arten lever i den sedimenttäckta klippbiotopen vid ett vattendjup av 1-15 meter. Där växer mindre alger än i de högre regionerna, som bl a befolkas av olika Tropheus-varianter.

Föda

Arten är utpräglat carnivor (köttätare) och livnär sig i sjön på räkor och andra skaldjur såväl som yngel från ciklider. Mysis, räkor och musselkött är lämpliga naturnära foder som slukas med god aptit i en akvariemiljö.

Könsskillnad

Honan är mindre till storleken och inte lika intensivt guldorange kring gälarna. Hanens genitalpapill är spetsigare och kortare än honans, vilket syns bäst vid lek.

Akvariemiljö

Man bör hålla denna art i ett akvarium med mängder av gömställen. Ju tryggare och säkrare den känner sig, desto mer får man se av fisken. Det allra bästa sättet att hålla dessa fiskar är i ett specialakvarium på ca 200-250 liter. Där kommer denna lite skygga art till sin rätt.

Beteende & lek

En lugn art som, trots sitt något rovgiriga utseende, går utmärkt att hålla tillsammans med mindre fiskar. I sin naturliga biotop livnär sig A. compressiceps av små yngel (under 2-3 cm) samt av olika slags kräft- och skaldjur. Denna art är synnerligen väl anpassad till sinbiotop, den kan med lätthet glida in i smala skrevor för att följa sitt byte. Lek visade sig nära nog omöjlig då denna art först kom in. Lösningen blev att erbjuda snäckor i lämplig storlek. Här pilar honan in och lägger sin rom varefter hanen befruktar den, oftast utan att själv kunna ta sig in i snäckan. Ynglen visar sig efter 10 - 12 dagar och kan då matas med nykläckt Artemia. Att dra upp ynglen har visat sig tålamodsprövande då de växer extremt långsamt. De går inte att hålla tillsammans med alltför tuffa och snabba ungdjur, då kommer ynglen helt till korta vid utfodringen. I sin naturliga miljö väljer Altolamprologusarna en liten skreva eller hålighet i klipporna som leksubstrat.

Allmänt

Altolamprologus compressiceps skiljer sig från A. calvus genom att den har en kortare nos och högre kropp.

Flera olika geografiska varianter finns. Mellan Kipili och Cape Mpimbwe på östkusten finns en variant som liknar A. calvus. I de norra delarna av sjön finner man en röd form, de så kallade "Goldhead Compressiceps" finns mellan Kalambo och Kala på östkusten. I sjöns södra del, i Chituta Bay har en gyllene variant med vita prickar upptäckts och vid Cape Chaitika finns en gul form (Konings, 1998).

Litteratur

Boulenger, George Albert. 1898. "Report on the fishes recently obtained by Mr. J. E. S. Moore in Lake Tanganyika". Proceedings of the Zoological Society of London. vol. 3: pp. 494-497

Colombé, Jean & R. Allgayer. 1985. "Description de Variabilichromis, Neolamprologus et Paleolamprologus genres nouveaux du Lac Tanganyika, avec redescription des genres Lamprologus Schilthuis, 1891 et Lepidiolamprologus Pellegrin, 1904". Revue Française des Cichlidophiles. (49); pp. 9-28

Herrmann, Hans-Joachim. 2002. "Cichliden-Lexikon, Teil 1: Buntbarsche des Tanganjikasees". Dähne Verlag, Ettlingen, Germany. pp.1-290 (crc01155) Konings, Ad. 1998. "Tanganyika Cichlids In Their Natural Habitat". Cichlid Press

Poll, Max. 1985. "Description de Xenotilapia flavipinnis sp. n. du lac Tanganika (Pisces, Cichlidae)". Revue de Zoologie et Botanique Africaines. pp. 105-109


Sponsrat av

Filmer


Bilder



Fångstplatser


Cape Kachese, Zambia

Kavala, Kongo

Kekese, Tanzania

Magara, Burundi



Odlingsformer