Mäsk till akvariet.

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg

  • Micke Lövberg
    svarade
    Tar mig friheten att citera Dig PatrikMalmo
    Akvaristik är ingen exakt vetenskap. Allt som funkar är bra!!

    Mäsk funkar!

    (Fördjupa Dig inte i mitt svar,skratta åt det)

    Lämna en kommentar:


  • PatrikMalmo
    svarade
    Mr. Fish,
    nja, vet inte om vi är överens om naturliga vatten. Du får nästan aldrig total brist på CO2 i naturen, inte ens vid 1 mg/l. Det tillförs hela tiden ny CO2. I ett akvarium funkar det annorlunda - med schysst växtmassa och ok ljus gör växterna slut på CO2 rätt kvickt. Till och med i kar med 30 mg/l (vilket rekommenderas för växtkar a lá Amano) ser du ofta tjusiga pH-svängningar över dygnet, vilket är anledningen till att de flesta växtakvarister stänger av CO2 på natten samt att en pH-controller är smidigt (nästa på min inköpslista).

    Sedan måste nog detta med CO2-svängningar i akvarium definieras. Låter man det svänga mellan nysatt mäsk och mäsk som tagit slut så får man troligen problem med alger. Låter man det svänga mellan 15 - 30 mg/l, inte har överfullt med växter och lägre ljusstyrka så torde det oftast funka bättre än utan CO2. Som jag skrev innan, sköter man mäskmetoden så funkar det ok - men det är svårt att få till ett Amano-liknande kar med mäsk.

    Jag har själv kört mäsk i många av mina kar och det har funkat bra - så länge det sköts. Rackar därmed inte alls ner på metoden i sig, men suger växterna upp all CO2 i karet så pH sticker i höjden så är sannolikheten för algproblem stor. Oavsett hur balanserat vattnet är. Sticker pH upp så högt att du får karbonatutfällningar samt biogenisk dekalcifikation hos bicarb-växterna är dessutom inte kolsyrasystemets reaktioner i ett akvarium så reversibla längre. Ytterligare en skillnad mellan moder natur och akvarier.

    Håller med Johan - testa och se. Kör ett växtkar med jämn CO2-tillförsel och växla sedan över till ojämn tillförsel. Vågar nästan lova att du märker skillnad i hur karet funkar. Viktigt att karet funkar bra först samt givetvis att du håller all annan skötsel lika. Kör minst tre veckor som test.

    Lästips är Diana Walstads bok, "Ecology of the planted Aquarium", Tom Barr´s hemsida "www.barrreport.com" samt Zoopets växtforum. Finns många förutom jag som inte rekommenderar ojämn CO2-tillförsel - vilket det iof inte heller _måste_ bli med mäskmetoden. Risken är dock större.
    Senast redigerad av PatrikMalmo; 29 november 2005, 15:14.

    Lämna en kommentar:


  • Micke Lövberg
    svarade
    Även jag har bara postitiva erfarenheter av CO2-mäsk.Två mäskflaskor för en jämnare tillförsel rekommenderas.

    Lämna en kommentar:


  • Daniel Odell
    svarade
    Min (hittils mycket korta) erfarenhet av mäsk är att det är bättre än Carbo+ Elektrolys iallafall.

    Men visst, så fort jag får råd så blir det tubdriven Co2, mest för bekvämlighets skull.

    Jag kör med två mäskflaskor nu, en jag byter på måndagar och en jag byter på torsdagar. Jag inbillar mig att det blir ett jämnare flöde så.

    Hur det funkar för mig med mäsk, pmdd och 48-96w/l T5 (96w igång 4 timmar under mitten av ljusperioden) kan följas på min blog. Så om, eller när, det blir algsoppa kommer alla kunna se ;-)

    Lämna en kommentar:


  • Johan1
    svarade
    Det finns alltid olika åsikter om allt möjligt. Själv gillar jag co2 via mäsk. Oavsätt vad andra säger så det bästa du kan göra är att testa själv och bilda dig en uppfattning..

    Lämna en kommentar:


  • daniel_i_malmö
    svarade
    Ursprungligen postat av tropfrog
    Tyvärr så måste jag göra dig besviken. Ojämn co2 är sämre än ingen co2 alls, det gynnar bara algerna. Därav är mäsk egentligen ingen fördel för ditt akvarium.
    MVH
    Magnus
    Jag har ingen större erfarenhet av gödning med mäskdriven CO2 men vill ändå, eller kanske just därför ställa frågan:

    När jag har läst litteratur och internetforum så har jag absolut inte fått intrycket att en majoritet upplever att deras växtakvarium blivit sämre när de börjat med CO2, tvärtom - många tycker CO2 ger så positiva resultat att de, efter att ha prövat mäsk, inte tvekar att investera pengar i en ännu bättre tub-driven anläggning för att få jämnare tillförsel och enklare hantering.

    Har jag tolkat det jag läst fel? Eller är det en snedrapportering så att de vars akvarium blir sämre av mäsk inte gör sig hörd? Eller är det du som, i ivern att föra fram den helt riktiga synpunkten att tub-driven CO2-gödning är mycket bättre än mäsk, är allt för kategorisk när du säger att mäskgödning inte är till en fördel i ett akvarium?

    Lämna en kommentar:


  • daniel_i_malmö
    svarade
    Ursprungligen postat av PatrikMalmo
    I naturen sker oftast inte förändringar i CO2-halten lika fort - men det finns exempel på att man lyckats driva upp pH värdet till 11 i tätbevuxna dammar med Elodea.
    Som en parantes kan jag tillägga att jag har sett samma fenomen i akvarium när jag arbetade i en akvarieaffär som importerade en hel del akvarieväxter direkt från Asien. En gång fick vi flera lådor med tätt packade cambomba, avsedda att vara lockbete i en annons i kommande helgs tidning. Dessa cabomba sattes ned i ett akvarium på drygt femhundra liter. Akvariet blev så fullt av växtlighet att de tiotal små scalarer (3-4 cm) som gick i akvariet inte kunde simma mer än precis längs framrutan. Nästa kväll hade alla scalarerna hinna på ögonen. En snabb pH-koll visade ett extremt högt pH. De stackars scalarerna hade fått vad som verkade vara frätskador på ögonen. De flyttades till ett annat akvarium och repade sig snabbt.

    Lämna en kommentar:


  • Mr.Fish
    svarade
    Mr. Fish, var har du hämtat det att växter i naturen har anpassat sig till ojämna/varierande nivåer av CO2/O2 ifrån? Hur påverkar ett regn koldioxidhalterna, när du har massor med ruttnande saker i vattnet?

    "I naturen är förhållandena av koldioxid/syre rätt konstanta, och i de fall där det varierar spelar det sällan någon roll för växternas del. I naturen tillförs växterna allt de behöver genom en mängd faktorer, så halterna av olika ämnen spelar mycket mindre roll"
    #####
    BRA, då är vi överens om detta,vilket leder oss till avslutning av "naturliga vatten"
    Över till : " I ett akvarium (som är ett slutet system, till skillnad från naturen). I ett slutet system blir dock halterna av olika ämnen viktigare, som t ex CO2."
    #####
    Nu återgår jag till min grundfråga till Magnus; hurvida en ojämn CO2 tillförsel är sämre än ingen alls. Varför? pga. Alkalinitet ökn. vid pH tex. 7,0 eller en pH sänkn. till 6,6 vid KH
    4 ? Då CO2 tillförseln avbryts är dess påverkan reversibel genom diffusion och reduktion.
    Vad som jag däremot ser en föra för med okontrollerad CO2 tillförsel är för fiskar,som kan drabbas av koldioxidförgiftning.

    #####
    "Ett enkelt exempel är just ammonium, som Tropfrog hänvisar till. Alla studier jag sett av växter (och alger) i naturen visar att de föredrar ammonium som kvävekälla. Växter kan även använda nitrat som kvävekälla, men det kräver reduktion från nitrat till ammonium, vilket tar energi från växten. I våra akvarium kan vi dock utnyttja detta genom att just tillföra nitrat (i form av kaliumnitrat) i tillräcklig mängd, så att växterna får det de behöver. Att tillsätta motsvarande mängd ammonium skulle innebära livsfara för allt liv i akvariet, plus att det gynnar alger (ffa svävalger) i ett _slutet_ system. Det är stor skillnad på moder natur och ett akvarium, ur min synvinkel och erfarenhet."
    #####
    Hur har detta med en ojämn co2 tillförsel att göra?

    -Mr.Fish-

    Lämna en kommentar:


  • PatrikMalmo
    svarade
    Mr. Fish, var har du hämtat det att växter i naturen har anpassat sig till ojämna/varierande nivåer av CO2/O2 ifrån? Hur påverkar ett regn koldioxidhalterna, när du har massor med ruttnande saker i vattnet?

    I naturen är förhållandena av koldioxid/syre rätt konstanta, och i de fall där det varierar spelar det sällan någon roll för växternas del. I naturen tillförs växterna allt de behöver genom en mängd faktorer, så halterna av olika ämnen spelar mycket mindre roll än i ett akvarium (som är ett slutet system, till skillnad från naturen). I ett slutet system blir dock halterna av olika ämnen viktigare, som t ex CO2.

    Ett enkelt exempel är just ammonium, som Tropfrog hänvisar till. Alla studier jag sett av växter (och alger) i naturen visar att de föredrar ammonium som kvävekälla. Växter kan även använda nitrat som kvävekälla, men det kräver reduktion från nitrat till ammonium, vilket tar energi från växten. I våra akvarium kan vi dock utnyttja detta genom att just tillföra nitrat (i form av kaliumnitrat) i tillräcklig mängd, så att växterna får det de behöver. Att tillsätta motsvarande mängd ammonium skulle innebära livsfara för allt liv i akvariet, plus att det gynnar alger (ffa svävalger) i ett _slutet_ system. Det är stor skillnad på moder natur och ett akvarium, ur min synvinkel och erfarenhet.

    Hilsen,

    P
    Senast redigerad av PatrikMalmo; 27 november 2005, 17:53.

    Lämna en kommentar:


  • tropfrog
    svarade
    I mitt akvarium regnar det aldrig.
    MVH
    Magnus

    Lämna en kommentar:


  • Mr.Fish
    svarade
    "Tyvärr så måste jag göra dig besviken. Ojämn co2 är sämre än ingen co2 alls, det gynnar bara algerna. Därav är mäsk egentligen ingen fördel för ditt akvarium."
    ###
    Det var detta jag ställde mej frågande till, eftersom växterna utsätts och har anpassats till
    en naturlig dygnsvariation av co2 (och o2), som de till stor del själva ger upphov till.
    Sedan ger nederbörd upphv till snabba förändringar av co2 i vattnet; vilken växterna tycks klara. -Mr.Fish-

    Lämna en kommentar:


  • tropfrog
    svarade
    Jag tror natt patrik har rett ut mer i denna frågan än vad jag kan göra. Men för att förtydliga så talar vi alla om samma sak......Både "obalans i vattnet" och "övergödning" betyder samma sak...Nämligen amoniuminstabilitet. Att det inte existerar något samband mellan höga halter av nitrat,fosfat och alger har påvisats i en mängd studier den senaste tiden. Så denna gamla akvaristiska skröna torde vara vetenskapligt förkastad.

    Visst kan man lyckas med stabil co2 med hjälp av co2, men det är väldigt svårt och det krävs mycket pill. Använd en co2 tabell. Om du inte kan hålla dig inom det gröna fältet under alla ljusa timmar så lägg ner. Själv gav jag upp direkt, har helt enkelt inte tid och tålamod med denna konst.
    MVH
    Magnus

    Lämna en kommentar:


  • PatrikMalmo
    svarade
    Jag kan inte heller tyska, men börjar bli fena på akvaristiska begrepp på det språket... För övrigt har jag klarat mig i Tyskland på "Ich hätte gern ein zimmer" - jag vill gärna ha ett rum, samt "Dumme Schwede, nicht versteen, alles gut, ja, ja!!" och "Ein grose bier, bitte!! Schnell!!". Åsså en attans massa hjälp från folk som kan både svenska och tyska, och turligt nog varit med... Senast vi var nere körde jag omvänd teknik: i stället för att försöka hitta tyska ord så körde jag med svenska och pekade. Två tyska servitriser blev mycket förtjusta i ordet "sockerbulle", som de uttalade "sockabulla". Men jag fick det jag ville ha.

    Hilsen,

    P
    Senast redigerad av PatrikMalmo; 27 november 2005, 09:53.

    Lämna en kommentar:


  • Kalle-Maja
    svarade
    Synd att man inte kan en bokstav tyska då. Förutom att jag av polarna råkar komma ihåg att an auf hinter in neben yber unter for tswichen (så som jag uppfattade uttalet) både styr dativ och ackusativ. Men det beror mer på en lätt autistisk ådra än förståelse.

    Lämna en kommentar:


  • PatrikMalmo
    svarade
    Jepp, jag har gröna fingrar, har läst vattenkemi för mitt höga nöjes skull samt har tre växtkar igång nu, ett flertal akvarier med mindre grupper växter samt har sedan -97 haft minst 10 olika växtkar.

    "Pratar du om akvatiska eller naturliga vatten?"
    Alla vatten är väl akvatiska... ...men jag syftar på akvarier. I naturen sker oftast inte förändringar i CO2-halten lika fort - men det finns exempel på att man lyckats driva upp pH värdet till 11 i tätbevuxna dammar med Elodea.

    Att nitrifieringen ändras med pH och temperatur har jag läst i en rapport, som jag trist nog lyckats slarva bort länken till. Detta har dock förklarat varför en del kar funkar som de gör, för min del. Testet jag läste om visade maximal nitrifikation vid pH 8,2 och temp 30 grader (de testade inte högre temp). Vid pH 6,0 var nitrifieringsgraden nere i 10 procent av maximal kapacitet.

    Edit: Krause tar också upp levnadsvillkoren för nitrifierande bakterier i "Handbuch Aquarientechnik" samt "Handbuch Aquarienwasser". Optimalt pH-värde ligger enligt honom och hans källor mellan pH 7-9, men funkar till viss del ner till pH 6,5 och upp till pH 10. Optimal temperatur för nitrifieringen är mellan 30-35 grader, men den funkar mellan 6-40 grader. Bägge böckerna är från Bede Verlag, och jag rekommenderar dem varmt. Källhänvisning från Krause kring nitrifiering: Jurek-Frank, Elzbieta (1992): Bemessung und Überprüfung von Belebtschlammanlagen...; Diss. TH Achen.

    Algblomning i naturen visar att vattnet är ur balans, helt klart. I akvarier ändras dock förhållandena lite - t ex går det att ha för mycket ljus, vilket inte går i moder natur. I akvarier kan alger komma av mängder med anledningar, inte nödvändigtvis för att vattnet är ur balans. Trots fin balans mellan alla upptänkliga näringsämnen utom CO2 så får du alger i vilket kar som helst om du har överfett med ljus. Nästan samma sak med variationer i CO2-halten. Gas, broms, gas, broms liksom.

    Hilsen,

    P
    Senast redigerad av PatrikMalmo; 27 november 2005, 08:20.

    Lämna en kommentar:

Arbetssätt...