Finns ofta i långsamflytande, nära stillastående klar- och svartvattenbiotoper. Flodbottnen är ofta täckt av mängder med grenar och halvt förmultnade löv som bildar mängder med gömställen. Vattnet är i allmänhet mjukt och har ett lågt pH-värde.
I naturen äter de små vattenlevande insekter som de finner frisimmande eller då de bökar i bottensedimentet. I akvarium äter arten de flesta typer av flingfoder och pellets av de allra minsta storlekarna. Bjud också regelbundet på mygglarver, Artemia, Daphnia och annat fryst eller ännu hellre levande foder. Långvarig diet på torrfoder rekommenderas inte.
Hanen har kraftiga förlängda fenstrålar i rygg- och bröstfenorna, stjärtfenans spetsar är mer utdragna än honans. Hanen, som är väldigt färggrann, visar upp en mäktig ryggfena som är försedd med långa utdragna fenstrålar. Honorna uppvisar tydliga svarta markeringar på främre delen av bröstfenorna. Vid lek och speciellt vid yngelförsvar antar honan en för Apistogramma karakteristiskt gul färg och visar då upp en tydlig svart fläck på sidan av kroppen som antas signalera till ynglen var de kan finna skydd.
Såsom för alla Apistogramma skall vattencirkulationen hållas vid ett minimum om inte helt stillastående. Inred akvariet med gott om gömställen och områden där arten kan få utlopp för sitt beteende att rota i bottensedimentet i jakt på föda. Undvik alltför stark belysning då det leder till en skygg art som du alltför sällan får se. Är akvariet stort nog kan flera grupper hållas., Då krävs också väl separerade områden med förtätade gömställen. Arten är förhållandevis tålig när det gäller olika vattenparametrar. I allmänhet trivs arten bäst med ett lägre pH (
En aktiv, nyfiken och rörlig ciklid som utnyttjar även det större akvariet till fullo. Aggressionen mellan honor kan i för små akvarier leda till dödsfall. Ett par kan hållas i förhållandevis små akvarier. Som många Apistogramma är arten grottlekande och honan lägger rommen inne i grottan och hanen sprider sin säd utanför öppningen. Efter befruktningen gräver ofta honan igen den enda öppningen till grottan. Först när ynglen är frisimmande kommer de tillsammans ut i akvariet igen. Under tiden kan hanen, som är polygam haremslekare, leka med andra honor om sådana finns i akvariet. Det är därför lämpligt att hålla fler än en hona för varje hane. Könen på ynglen beror av främst temperatur men i viss mån av pH. Dessa beroenden varierar från art till art hos Apistogramma och för att få jämn fördelning hos A. agassizii är det lämpligt att hålla 26 grader medan pH är mindre viktigt. Ökat temperatur ger fler hannar.
Namngiven efter J. Louis R. Agassiz som ledde de expeditioner där typexemplaren av arten fångades. Arten har stor spridning och existerar i otaliga färgformer, varför det finns misstankar om att uppdelning av arten i fler arter kan komma att ske.
Steindachner, Franz. 1875. "Beiträge der Kenntniss der Chromiden des Amazonenstromes". Sitzungsberichte der Kaiserlichen Akademie der Wissenschaften. Mathematisch-Naturwissenschaftliche Classe. v. 71.
Ahl, Ernst. 1931. "Neue Süsswasserfische aus dem Stromgebiet des Amazonenstromes. Sitzungsber". Sitzungsberichte der Gesellschaft naturforschender Freunde in Berlin.
Koslowski, Ingo. 2002. "Die Buntbarsche Amerikas – Band 2: Apistogramma & Co". Verlag Eugen Ulmer GmbH & Co. Stuttgart.
Römer, Uwe. 2006. "Evolution and Biogeography of Neotropical Cichlids of the Genus Apistogramma (Regan, 1913) (Teleostei: Perciformes)". Cichlid Atlas 2: Natural History of South American Dwarf Cichlids – Volume 2.
Staeck, Wolfgang. 2003. "Cichliden Lexikon, Teil 3: Südamerikanische Zwergbuntbarsche". Dähne Verlag, Ettlingen, Germany. v. 3.
Stawikowski, Rainer. 2005. "Datz-Special Publication: Südamerikanische Zwergcichliden/South American Dwarf Cichlids". Eugen Ulmer KG, Stuttgart.
Römer, U. & Beisenhertz, W. 1994. Environmental determination of sex in Apistogramma (Cichlidae) and two other freshwater fishes (Teleostei).
Kullander, S. O. 1986. Cichlid fishes of the Amazon River drainage of Peru - Department of Vertebrate Zoology, Research Division, Swedish Museum of Natural History, Stockholm, Sweden, 394 p.
Kullander, S. O. 2003. Checklist of the Freshwater Fishes of South and Central America - Porto Alegre: EDIPUCRS, Brasil Cichlidae (Cichlids). In R.E. Reis, S.O. Kullander and C.J. Ferraris, Jr.
Römer, U. 2006. Cichlid Atlas Volume 2. - Mergus Verlag GmBH, Melle, Germany.
Tiny Menagerie
