CARES
Annons

Nordiska Ciklidsällskapet

Apistogramma personata - Nordiska Ciklidsällskapet artregister

Bli medlem!

Genom att bli medlem så sponsrar du detta artregister.

Bli medlem

Foto: Jason Wong

Apistogramma personata

A171, A172


Släkte: Apistogramma
Art: personata
Grupp: Dvrgciklider
Beskrivning: Kullander
År: 1980
Populärnamn: A171, A172
Geografiskt område: Sydamerika
Typlokal: Rio Uaups, vid Assai, delstaten Amazonas, Brasilien.
Utbredning: vre Rio Uaups omrdet.

Temperatur
23-29°C
Volym
80 cm & 100 l
Längd
7 cm
pH
5,5-7

Naturlig biotop

Finns i lngsamflytande, nra stillastende, grunda, svartvattenbiotoper, dr vattnet r klart med en brun nyans av humusmnen. Flodbottnen r ofta tckt av ett verfld av rtter, grenar och halvt frmultnade lv som bildar gott om gmstllen och utmrkt milj fr olika former av rkor och insekter vilka blir bra fda till fiskarna och deras yngel. Ytterst f vxter frekommer i biotopen. Vattnet r mjukt och ngot surt.

Föda

I naturen ter de sm vattenlevande insekter som de finner frisimmande eller d de bkar i bottensedimentet. I akvarium ter arten de flesta typer av flingfoder och pellets av de allra minsta storlekarna. Bjud ocks regelbundet p mygglarver, artemia och annat fryst eller nnu hellre levande foder. Lngvarig diet p torrfoder rekommenderas inte.

Könsskillnad

Det r ganska svrt att se skillnad p knen hos unga fiskar. Hanen blir strre n honan och fr med tiden avsevrt frlngda fenstrlar i rygg- och brstfenorna. Hanar har ett kraftigt kkparti med frstorade lppar, sgtandad ryggfena, lyrstjrt hos hanar medan honorna har en rundad stjrtfena. Hanen har ocks avsevrt mer frgmarkeringar runt ansiktet. Men som hos mnga Apistogramma kan frger variera ngot ver utbredningsomrdet. Honorna uppvisar tydliga svarta markeringar p frmre delen av brstfenorna och r gulare generellt. Vid lek och speciellt vid yngelfrsvar antar honan en fr Apistogramma karakteristiskt gul frg och visar d upp en eller tv stora svarta flckar p sidan av kroppen.

Akvariemiljö

Ssom fr alla Apistogramma skall vattencirkulationen hllas vid ett minimum om inte helt stillastende. Inred akvariet med gott om gmstllen och omrden dr arten kan f utlopp fr sitt beteende att rota i bottensedimentet i jakt p fda. Undvik alltfr stark belysning d det leder till en skygg art som du alltfr sllan fr se. r akvariet stort nog kan flera grupper hllas., D krvs ocks vl separerade omrden med frttade gmstllen. Vattenbyten sker med frdel i sm mngder men ofta fr att hlla vattenvrdena s konstanta som mjligt.

Beteende & lek

En aktiv, nyfiken och rrlig ciklid som utnyttjar ven det strre akvariet till fullo. I naturen har hanarna stora revir och slpper endast in lekvilliga honor. Arten finns s glest som ett exemplar per kvadratmeter. Aggressionen mellan honor eller tv hanar kan i fr sm akvarier leda till ddsfall. Ett par kan hllas i frhllandevis sm akvarier. Som mnga Apistogramma r arten grottlekande och honan lgger rommen inne i grottan och hanen befruktar ggen, som r runt 200st, utifrn ppningen till grottan. Efter befruktningen grver ofta honan igen den enda ppningen till grottan. Frst nr ynglen r frisimmande kommer de tillsammans ut i akvariet igen. Under tiden kan hanen leka med andra honor om sdana finns i akvariet. Normalt r det lmpligt att hlla Apistogramma i temperaturer runt 26 grader vid lek fr att f lika delar av bda knen. Det r oknt hur denna art fungerar i detta avseende men lever i allmnhet i ngot svalare vatten.

Allmänt

Arten ingr i:
* Apistogramma trifasciata Lineage
* Apistogramma trifasciata Sublineage
* Apistogramma brevis group

Litteratur

Kullander, Sven. 1980. "A taxonomical study of the genus Apistogramma Regan, with a revision of Brazilian and Peruvian species (Teleostei: Percoidei: Cichlidae)". Bonner Zoologische Monographien.


Sponsrat av

Filmer


Bilder



Fångstplatser




Odlingsformer