-
-
Orange på det "gula" sättet. Jag menade djuprött dvs rödare än nyererei.
P. nyererei är intressanta. De från Makobe och Senga är knallrödorange med vanligt torrfoder medan de från Python är rätt dassiga om de inte får berikat torrfoder eller räkmix. Det finns förstås karotenoider även i vanligt torrfoder.Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
Var inte meningen att låta spydig över ditt förslag, ville bara veta hur du tänkte.
Nej enzymet är inte aktivt vid så låga temperaturer, men de förstörs inte heller (i någon större utsträckning i alla fall). Fisken blandas inte i mixen vid -28°C så reaktionen skulle kunna ske innan nedfrysning eller efter. Vid upphettning däremot förstörs det helt. Men jag tror inte att det än någonting man behöver vara orolig för när man gör sin mat.Kommentar
-
Det råder väl delade meningar om vad som orsakar EMS eller M74 som väl är samma eller åtminstone liknande tillstånd hos fisken!?
Det lettiska laxbeståndet är uppväxt på skarpsill och är exempelvis helt förskonad från M74, en senare orsak har sagts vara strömmingen, nu tyder väl en hel del på att det är fiskens miljö i uppväxtområdena i sötvattens-älvarna/åarna som gör dem känsliga (oskyddade mot) för bytesfisk med hög tiaminasaktivitet pga brist på enzymhämmande fenoler som skydd mot tiaminasSenast redigerad av Hagge; 05 februari 2008, 14:30./FredrikKommentar
-
-
-
Jag läste fisksjukdommar på SLU 1995 och EMS behandlades rätt djupgående. Jag har inte uppdaterat mig sedan dess. Då trodde inte folk att M74 orsakades främst av skarpsillsexplosionen. Jag låter mig gärna uppdateras
.
Hursomhelst, rent hypotetiskt så mår firrarna dåligt av skarpsillmix.Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
AgreeJag läste fisksjukdommar på SLU 1995 och EMS behandlades rätt djupgående. Jag har inte uppdaterat mig sedan dess. Då trodde inte folk att M74 orsakades främst av skarpsillsexplosionen. Jag låter mig gärna uppdateras.
Hursomhelst, rent hypotetiskt så mår firrarna dåligt av skarpsillmix.
Som du säger så kanske EMS och M74 inte kan jämföras rakt av även om bägge visar samma reproduktionsstörning. Jag är bara fiskare och därav lite intresserad
Rätta mig gärna om jag är ute och cyklar, EMS anses väl orsakad av den sill (alosasill som har en hög tiaminasaktivitet) som vandrat upp i sötvattnet där och trängt undan den "vanliga" bytesfisken, en av sjöarna har ej problemet och där har inte denna silltyp lyckats etablerat sig. Jag har föstått det så att avelsfisken lider brist på tiamin pga av bytesfiskens tiaminbrist eller att det är för mycket av enzymet tiaminas i den samma.
I Norden såg man tidigt en koppling mellan skarpsillsbeståndet och M74, men det avfärdades senare (90-tal) och istället riktades blickarna mot strömmingen som har högre tiaminasaktivitet, sedan fanns det väl en bunt andra miljöförklaringar PCB, DDT, dioxin osv. som jag inte kan redogöra för. Men hela tiden var problemfokus riktad mot havet och bytesfisken -inte konstigt! Men med tanke på att lettland och Polens stammar inte led av samma reproduktionsstörningar borde man kanske ha riktat blickarna på "hemmiljön" dvs älvarna istället för det gemensamma havet och den gemensamma bytesfisken för alla Östersjölaxar.
Man har nu sett ett samband mellan nedläggning av älvflottningen och uppkomsten av M74, ett antal år efter att man slutat flotta timmer har M74 kommit som ett brev på posten i de älvar där man har dokumentation. Man tror att det kan ha att göra med att innan flottningen fanns det ved naturligt i vattnet, det var mer naturlig våtmark och ved fanns i strandbrynet i form av vindfällen o dyl innan människan började exploatera älvarna. Flottarna rensade älvarna och gjorde raka diken, så de naturliga översvämmningarna och våtmarkerna blev ett minne blott. Det var en miljökatastrof i sig, men tack vara flottningen så fanns hela tiden närvaron och tillskottet av ved till vattnet. När man slutade flotta så..... ja du begriper själv! Aktuella jämförelseälvar i ex Lettland har inte exploaterats av människan och det finns alltså ideer om att det har med vedkemi att göra, främst då fenolerna. De är relativt resistenta mot nedbrytning och många är antioxidanter som har enzymhämmande egenskaper som skyddar mot tiaminas, främst polyfenoler. Man vet att det finns fenoler i lax. Havets bytesfisk med hög tiaminasaktivitet är en ledtråd och har en betydande roll för M74, man tror ju också att enzymaktiviteten kan ha ökat hos bytesfisken i Östersjön i början av 1970-talet. Strömmingen blir då mindre och magrare och man ser de egentliga första tecknen på stark miljöpåverkan.
Men hur förklarar tiaminasaktiviteten hos betsfisken att laxar ifrån olika uppväxtområden (älvar) drabbas så väldigt olika (även stora skillnader i svenska laxvatten) trots att de sedan de gått ur sötvattnet simmar i samma hav och äter samma käk och när vissa älvar ex i Lettland ej uppvisar M74 alls?
*pust* det blev långt, och jag blev tvungen att kolla upp lite fakta för jag är fullständigt rudis i organisk kemi (kemi överhuvudtaget) o dylikt... det ligger långt ifrån min specialitet!Senast redigerad av Hagge; 05 februari 2008, 16:05./FredrikKommentar
-
Enzymer i fisk bryter ner "Tiamin" eller vitamin B1. Jag tror att det sker sämre ju kallare det blir, men troligtvis fortsätter det i normala frysar på -18 °C, med tanke på att det är en (kemisk)reaktion som startat. En annan faktor är tiden hur länge maten förvaras i frysen.
Vitamin C och Vitamin B är vattenlösliga och oxideras av syre och värme. Mycket av vitaminen löses upp och förstörs om den värms i kokvatten. Tiamin ingår i sädesslag och grönsaker, och kan därför vara av intresse om man blandar egen räkmix. Vitamin B finns även i växter i akvariumet, så det är också en anledning till ha dem i akvairumet.
Ps. vid en första anblick ser Ola's och Hagge's diskussion komplicerad ut...Kommentar
Kommentar