Urvalsodlad G. sp "orangehead tapajos" - Går det?

[Pabbe]

Har senaste åren roat mig med ett försök till urvalsodling av Geophagus sp. "orangehead tapajos". Bilderna här visar ett par (av sex individer ). Det är fjärde generationen. Ursprungföräldrarna är ej kvar. Det började med att jag tyckte några individer ur de första kullarna utvecklades ovanligt bra. Jag lät ett tjugotal växa upp till 10-12 cm. Sparade de finaste (hannar med klara färger och ovanlig kraftiga pannor/puckel men även honor som stack ut). Odlade på dessa och fortsatte med samma förfarande; lät 10-20 växa till sig och sparade sex av dessa. Så nu är jag framme vid fjärde generationen. De ser lovande ut, med tanke på att de bara är ca 12 cm, men ser fullfjädrade ut med utdragna fenor.
Det är samma par på bilderna. Honan näst längst ner.
Detta par har ej lekt ännu, men är på gång


Kommentera gärna och tala om vad ni tycker. Någon som försökt med andra arter från syd/centralamerika?

[GöranE]

Snygga firrar. Kan inte se att det skulle vara någon skillnad på annan urvalsodling? Man urvalsodlar ju allt som rör sig idag. Borde säkert gå att göra detta med Orange head oxå! Lycka till och visa gärna resultatet här..

[Rochan]

Coolt, hur lång tid har det tagit?

[Erik Åhlander]

All odling är väl urvalsodling. Frågan är väl bara vem eller vad som gör urvalet. I naturen är det bara en del av de som överlever som kan fortplanta sig. I akvarium likadant. Fiskar som är bättre anpassade för ett liv med de begränsningar som ett akvarium utgör (olika begränsningar i olika akvarier, med olika akvarister och med olika vatten i kranen) har större chans till avkomma. Och fort går det! Så fort förutsättningana drastiskt förändrats (från bäcken i Sydamerika till glaslådan i Stockholm) händer det en del för varje generation. Exakt hur fort det kan gå beror natuirligtvis även på hur stor genetisk information som finns från början. Alltså hur många djur som är basen för odlingen, och om dom kommer från ett eller flera habitat/mikrohabitat.

Alltså, teoretiskt, bör du snabbare kunna påverka utseende, kondition, beteende etc. på färre generationer om du väljer avelsdjur från avkomman från tre-fyra vilda avelspar istället ifrån ett par.

Jag fick en kull ungar från vilda djur för lite sedan (Boraras - inte ens en cichlid) där några hade mycket mindre svart pigment än de andra. Om jag hade tyckt att det varit snyggt (vilket jag inte gör - skitfula!) så hade jag kunnat utveckla det vidare på bara en eller två generationer genom att bara odla på dem - på sikt hade jag kanske kunnat påverka hela den svenska stammen om jag haft lust och spritt ynglen på ett effektivt sätt (dvs sålt till trendbutikerna - om dom nu mot förmodan accepterat defekt vara)

[Pabbe]

Det har tagit drygt fyra år att nå fram till fyra generationer.

Jag har odlat från minst två avelspar i varje generation (ursprungsparen var tre par), och försökt blanda avkomman från dessa till nästkommande generation, i syfte att få till lite genetisk spridning. Så de sex individer jag nu har härstammar från minst två olika avelspar.
Varför jag själv ställer frågan "Går det?" på denna art är mer en fråga om det är mödan värt. Till skillnad från urvalsodling på vissa malawiciklider med starka färger, kanske enfärgade gula, eller röda, där det går att urskilja de kvalitetskriterier man vill få fram ganska tidigt, så är odling på en art som "orangehead" mer tålamods- och tidskrävande. Måste låta de nå större storlek och högre ålder för att kunna avgöra resultatet.

Jag kommer noga följa kullarna från de par jag nu har och förmodligen stanna där och behålla de som framtida avelspar.