Tropheus "genetik"

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg
  • Stelin
    Användare
    • december 2002
    • 1339

    Tropheus "genetik"

    Hej!

    Jag har en grupp Tr. Moliro som regelbundet brukar "producera" yngel. Rent slentrianmässigt så brukar jag enbart behålla dom yngel som kommer från dom rödaste och finaste honorna, de honor som däremot är lite matta i färgen behåller jag aldrig utan dom släpps ut i karet där dom sen blir uppätna.
    Men gör jag rätt, kan en dåligt färgad hona om hon leker med en riktigt kanonfin hane ändå få en bra avkomma? Eller blir avkomman garanterat lite mattare i sina röda färger jämfört med avkomman från en lek där både hanen o honan är knallröda.


    Hälsningar-Stefan L.
    //Stefan Lindstedt
  • Ante
    Användare
    • november 2002
    • 571

    #2
    gå in på genetica.se visserligen mycket om hundar och husdjur men du kan fråga Per-Erik i forumet så kan du kanske få ett kunnigt svar.

    Kommentar

    • Ola Svensson
      Användare
      • april 2002
      • 14633

      #3
      Hej

      Det här svaret handlar inte om Tropheus utan om genetik/evolution

      Om en fisk har fina färger kan bero på två saker: Gener och Miljön
      Gener: När det gäller gener så kan en fisk vara bärare av vackra färger utan att ha dem. Nu handlar det här kanske om flera gener så ett vanlgt "Mendelskt" dominans reccessivt förhållande är lite osannolikt. Sedan är det inte helt klart att en fin hona ger fina hanar (det kan faktiskt vara precis tvärt om).
      Miljön: Flera saker är viktiga här men främst tre: Plats i dominanshierarkin, kost och hälsotillstånd. Ett problem är att alla dessa har med varandra att göra. En sjuk fisk sjunker i dominanshierarkin och får sämre mat. En fisk långt ner i dominanshierarkin blir stressad, sjuk och får dåligt med mat. Färger som beror på detta har inte med generna att göra.
      För att göra det hela ännu mer komplicerat så kan en fisk med "kassa gener" ha svårt att slå sig upp i hierarkin (vilket kan göra att den blir sjuk och ful).

      Och så till frågorna:
      Rent slentrianmässigt så brukar jag enbart behålla dom yngel som kommer från dom rödaste och finaste honorna, de honor som däremot är lite matta i färgen behåller jag aldrig utan dom släpps ut i karet där dom sen blir uppätna.

      Fråga: Men gör jag rätt, kan en dåligt färgad hona om hon leker med en riktigt kanonfin hane ändå få en bra avkomma?
      Svar: Ja den kan få en bra avkomma utifrån det jag skrev ovan. Den starkaste fisken är oftast inte den som blir finast (och har bäst gener) utan konkurrens, även om många har påstått det. Ändå tycker jag att du gör rätt. Risken att "trist och tråkig" gener förs vidare minskas drstiskt. För att det överhuvudtaget ska vara vettigt så ska fiskarna matas bra och ha goda förutsättningar att inte stressas hur mycket som helst.

      Fråga: Eller blir avkomman garanterat lite mattare i sina röda färger jämfört med avkomman från en lek där både hanen o honan är knallröda.
      Svar: Jag tror inte att det spelar någon roll över en generation, men det kan göra det. Därför tycker jag att du gör rätt. Degenerering pga. avsaknad av avelsmål är ett stort problem inom hobbyn även om dålig mat och skötsel är ett större. Läs gärna http://www.ciklid.se/faq_visa.asp?NR=220 Riktigt dåliga färger är om man hårddrar det, en missbildning.




      Mvh.

      Ola
      Med vänliga hälsningar

      Ola

      Kommentar

      • Stelin
        Användare
        • december 2002
        • 1339

        #4
        Ola:

        Efter vad du skrev i ditt svar så finns det ju en rätt så bra chans att även avkomman från dom lite sämre honorna kan bli fina.
        Jag tror nog att jag då behåller en kull från en sådan hona för att "se hur det blir".

        Ola o Ante:
        Tackar för svaren

        Hälsningar-Stefan L.
        //Stefan Lindstedt

        Kommentar

        • Tony
          Användare
          • april 2002
          • 4594

          #5
          Inte för att detta har samma problematik, men hur kommer detta sig då:

          Jag hade tidigare ett gäng riktigt fina rödzebror, blå hanar och ordentligt röda honor. Inga fläckar, missfärgningar eller missbildningar. Deras yngel hade till 90% riktigt gott om missfärgningar och då mest "sotiga" partier på huvudet. Iom att föräldrarna helt saknade dessa, kan då dessa "felande" gener ligga hos föräldrarna utan att det syns på dem?

          Vissa påstår att maten orsakar svarta fläckar hos rödzebra medan jag tror att det har med generna att göra. Vad tror ni som har koll på genetiken?



          mvh

          Tony Lejvell
          Tony Englund

          Kommentar

          • Ante
            Användare
            • november 2002
            • 571

            #6
            det finns något som kallas ressesiva gener, dvs. en förälder kan vara anlagsbärare av något slag utan att ha synliga symptom men om den parar sig med en annan ressesiv anlagsbärare med samma anlag så kommer anlaget att "blomma ut"
            det är väldigt förenklat uttryckt och jag hänvisar till ovan nämnda länk eller övrig genetisk expertis för en mer korrekt förklaring, jag är lastbilsmekaniker och inte genetiker....

            Kommentar

            • Ola Svensson
              Användare
              • april 2002
              • 14633

              #7
              För att svara på frågan måste man veta varför rödzebror är enfärgade. Är det "xantism" (färger som inte vandrar ut alls eller ofullständigt som hos OB) eller "äkta" enfärgade? Här kan flera gener vara inblandade. Jag har pratat med folk om rödzebra och för att få ihop det hela så måste det styras av minst två gener (har själv aldrig haft). När det gäller dessa svarta fläckar så kan det bero på att färgerna (melanoforerna i det här fallet) inte vandrar ut alls (helt röda) eller ofullständigt (svarta fläckar). Jag har fått för mig att det här styrs redan i yngelstadiet (ägg eller yngel vet jag inte) utifrån killifiskar. "Xantism" av Aphilophus citrinellum typ (som jag misstänker att rödzebra är) finns hos killis också. Däremot är t ex platy inte "xantistiska". Jag skulle alltså gissa på fodret eller under de tidiga uppväxtförhållandena eller tom äggstadiet. Fast som sagt. Egentligen vet jag inget om rödzebra.

              Mvh.

              Ola
              Med vänliga hälsningar

              Ola

              Kommentar

              • StefanL
                Användare
                • augusti 2002
                • 10784

                #8
                Jag har en blå hane och en missfläckad hona (ej OB) i min Rödzebra-grupp som får enfärgad avkomma. De svarta fläckar som honan har är ej överfört på avkomman.

                Stefan, Skövde

                375L Malawi
                2st 105L
                Ungdjur/Yngel
                1st 16L Yngel

                Kommentar

                • Ola Svensson
                  Användare
                  • april 2002
                  • 14633

                  #9
                  "Jag har en blå hane och en missfläckad hona (ej OB) i min Rödzebra-grupp som får enfärgad avkomma. De svarta fläckar som honan har är ej överfört på avkomman."

                  Låter helt klart miljöbetingat. Frågan är bara när miljöbetingelsen verkade. Eftersom jag inte kan rödzebregenetiken så går det förstås inte svara på rak arm. Och rent principiellt så kan rödzebra vara sjuhelsikes "ob", så "ob" att inga färger alls vandrat (som hos citrinellum/labiatum som ju har likartad färg). Fast som sagt. Jag har relativt nollkoll på vad en rödzebra egentligen är.

                  Mvh.

                  Ola
                  Med vänliga hälsningar

                  Ola

                  Kommentar

                  • Tony
                    Användare
                    • april 2002
                    • 4594

                    #10
                    Det är helt klart lite förvirrande med genetik =)

                    Jag gjorde mig av med samtliga rödzebror som producerade "fläckiga" yngel utom en hona. Den nya gruppen består av 1 röd hane utan minsta antydan till fläckar (den är snudd på helt vit) samt ett antal lika fina honor.

                    Det intressanta blir att se om den gamla honan (som tuggar just nu) tillsammans med den nya hanen producerar helt ickefläckiga yngel eller om det helt enkelt är honan som har dessa gener. De övriga honorna i gruppen får spotta ett par gånger i sitt stora akvarium innan jag bökar med spottkaren.

                    Som de flesta säkert sett är det ytterst sällsynt med riktigt fina rödzebror i butikerna, så det vore kul att få fram yngel som ser ut som de skall.



                    mvh

                    Tony Lejvell
                    Tony Englund

                    Kommentar

                    Arbetssätt...