Lab-analys av mitt vatten

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg
  • Ante
    Användare
    • november 2002
    • 571

    Lab-analys av mitt vatten

    jag har en Lab-analys av mitt brunns vatten och fick lite att tänka på, jag har Fuorid i vattnet, 2,2 mg/L, det stod i analysen att det är bra för tänderna men jag undrar om det är bra för mina fiskar?
    det var ganska intressant med vad man har i vattnet, det var ganska mycket som man normalt inte får fram med vanliga dropptester.
    Men vad har saker för inverkan på fisken?
    Kemikunniga kan ju analysera detta:

    Färg mgPt/l: 20
    Kem syreförbrukning COD:MN mg/l: 2
    Konduktivitet mS/m: 24
    PH: 7,8
    Alkalinitet mg/l: 114
    Hårdhet CA+MG mg/l: 9,0
    Hårdhet Tyska grader DH: 1,3
    Järn mg/l. 0,28
    Mangan mg/l : 0,04
    Amoniumkväve mg/l: 0,13
    Nitratkväve mg/l: <0,2
    Nitritkväve mg/l: <0,003
    Fosfatfosfor mg/l: 0,08
    Fluorid mg/l: 2,2
    Klorid mg/l: 10
    Sulfat mg/l: 8


  • thorgil
    Användare
    • juni 2002
    • 64

    #2
    tobias med ett långt inlägg igen...

    Kollade lite på nätet om toxicitet hos F- med avseende på fisk.

    -------Symptom på akut flouridförgiftning
    ...Fish in fluoride aquaria showed hypoexcitability, darkened backs and a decrease in respiration before their death...
    -------------

    LC50 = koncentration då hälften av testmaterialet (fiskarna) har avlidit.
    LC0.01 = Koncentration då 1 % av testmaterialet avlidit.
    LC50 anger koncentrationen runt organismen till skillnad från LD50 som anger hur mycket organismen fått i sig (Lethal Dose)
    ppm (parts per million)= troligtvis menas i dessa fall med avseende på vikt.
    1 ppm ~ 1 mg/liter (inte riktigt sant men som approximation ok)

    Vid kortare mättider kan långtidseffekter inte uteslutas. Påverkan på fortplantning, äggkläckning m.m. är inte inräknade.
    Värderna är akuttoxisk effekt och säger egentligen inte så mycket om hur fisken mår efter 1 år. En viss accumulering kan ske men också en viss tillvänjning.

    LC50
    Rainbow trout: (64.1 ppm)(196 h, 22 ppm CaCO3)
    Brown trout (Salmo trutta): (97.5 ppm)(196 h, 22 ppm CaCO3)
    threespine stickleback, Gasterosteus aculeatus (460 mg flourid/liter)(96 h)
    marina fiskar (> 100 mg/liter)(96 h)

    LC0.01 (Uppskattat! värde för "säker" koncentration)
    Rainbow trout: (5.1-7.5 mg/liter)

    Och andra sidan har jag sett värden som säger annat:
    LC50 (20 dygn, fisk):
    1-5 mg/liter Detta låter för mig orimligt lite.

    Värdena skiljer sig förmodligen mellan arter men detta är i alla fall baserat på en sötvattensfisk.
    Det är rimligt att anta att flouridjoner i mjukt vatten har större toxisk verkan än motsvarande koncentration i hårt vatten. Detta bl.a. eftersom jonerna i viss mån "konkurrerar" med varandra. (F- konkurrerar med bl.a. Cl-)
    Toxiciteten tros även vara proportionell mot temperaturen.
    Saltvattensfiskar/djur har större tålighet än sötvattensfiskar/djur
    Flourid accumuleras i fiskars skelett.

    Saltvatten innhåller ca 1.2-1.5 mg flourid/liter.
    Vanligt ytvatten innheåller vanligtvis 0.01-0.3 mg flourid/liter.

    ---------------- Slutsatser.
    Med tanke på att ditt vatten inte var supermjukt är nog 2.2 mg flourid/liter UNDER toxisk nivå för de flesta fiskar.
    Fortplantning/äggkläckning etc. kan dock påverkas.
    Jag skulle inte oroa mig alltför mycket.

    Åtgärder (gissningar)(om du nu känner för det):
    Om vattnet är mjukt... höj vattnets hårdhet.
    Även vanligt koksalt (i rimliga mängder) BORDE ha viss negativ effekt på F- toxicitet eftersom Cl- då tillsätts.

    ---------Frågor till Ante...
    Jag skulle tro att flouriden härstammar från jordbruket. Finns det någon odlare i närheten?
    Alternativt kan den komma från mineral i marken. Var i landet bor du?
    Är brunnen djupborrad eller tar du ytligt grundvatten?


    källor:
    Camargo J., Tarazona J., Short-term toxicity of fluoride ion in soft water to rainbow trout and brown
    trout. 1991, CHEMOSPHERE; 22 (5-6). 1991. 605-612.

    Anonym, TA:Environmental Health Criteria PG:231 p YR:2002 IP: VI:227

    Välkommen till Kemikalieinspektionen


    m.m.


    tObiAz
    tObiAz

    Kommentar

    • Ante
      Användare
      • november 2002
      • 571

      #3
      tack för svaret Tobiaz det var intressant.
      Jag bor utanför Luleå och jag har ca. 70 m djup på brunnen så det är nog inte frågan om ytvatten och har inga odlade marker ikring mig så det kommer nog från berggrunden.
      God Jul

      Kommentar

      • Ante
        Användare
        • november 2002
        • 571

        #4
        en tanke till, undrar om Fluoriden försvinner om jag låter vattnet gå genom ett kolfilter innan jag tappar upp det i min beredningstank?
        någon som vet?

        Kommentar

        • thorgil
          Användare
          • juni 2002
          • 64

          #5
          citat:
          en tanke till, undrar om Fluoriden försvinner om jag låter vattnet gå genom ett kolfilter innan jag tappar upp det i min beredningstank?
          någon som vet?
          Skulle inte tro det...
          Kolfilter brukar mest ta organiska föreningar.

          Det går att få bort F- med jonbytarmassa men sån är svindyr. (används bl.a. för att tillverka avjonat vatten)
          Det gör dessutom vattnet mjuk som attan (den ersätter joner med OH- och H+)
          Du riskerar dessutom att få pH-förändringar (mot pH 7).

          Det gåra att tillverka en egen jonbytare men för negativa joner det är lite krångligare än för positiva.

          En jonbytare för positiva joner är ganska enkelt att tillverka.
          ----------------------------------------------
          JONBYTARE (Positiva Joner)
          (Ej själv testat men teoretiskt möjligt)

          Du behöver:
          1. Lera.
          2. Joner som man vill byta till.
          3. Någon form av filterbehållare.

          Steg 1.
          "Tvätta" filtret med den kemikalie du vill byta till. (t.ex. Ca(OH)2)

          Steg 2.
          Kör lösning du vill "modifiera"

          ---Teori.
          I lera finns små partiklar som är negativt laddade på ytan. (kolloider)
          Positiva joner fastnar vid dessa partiklar (elektrostatiskt)

          När man tvättar med en kemikalie byts joner som sitter fast ut mot det man tvättar med. Jonen råkar vara H+ blir lakvattnet surt. (Det är här begrepp som utbytesaciditet och katjonutbyteskapacitet spelar roll)

          När man sen kör in surt mjukt vatten sätter sig en del H+ på partiklarna och "knuffar undan" Ca+ som åker ut ur "filtret"
          lakvattnet blir därför "hårdare"
          -------------

          Jonbytarmassa innehåller både positiva och negativa kolloider. (med tillhörande OH- och H+) när man kör in en lösning kommer jonerna i den "putta" bort OH- och H+ som reagerar och bildar vatten. Lakvattnet blir därför "fritt" från metalljoner etc.
          I en avjoningsanläggning sker detta i flera omgångar.

          Om lösningen man kör in är sur (mycket H+) kommer H+ att reagera med OH- på de positivt laddade kolloiderna. Negativa joner i lösningen kommer då att bindas till dessa. Detta medför att pH i en lösning som passerat denna typ av jonbytare alltid har ett pH som är närmare 7 än det hade tidigare.

          Låter det krångligt?
          Ingenting mot hur torvfiltrering funkar...
          Torv fungerar också som jonbytare.

          Intressant läsning om detta finns i:
          Marklära, Lambert Wiklander (svenska, kan finnas på bibliotek)
          Massa fler böcker.



          God jul förresten.

          Vädret i Skåne suger fett.


          tObiAz
          tObiAz

          Kommentar

          Arbetssätt...