S. fryeri, honorna överlever inte. Tips?

[Havs]

Jag lät min lokale akvariehandlare ta hem ett gäng S. fryeri till mig för ca ett halv år sedan. Problemen började redan i akvariebutiken. Av de första 10 som togs hem överlevde bara tre till dagen efter. Dessa köpte jag. Sedan togs ytterligare 10 hem. Av dem kunde jag bara köpa två överlevare till dagen efter. Jag startade således med bara 5 st fryeri.
Jag drabbades av ett ganska tidigt dödsfall. Troligtvis en hona. De övriga 4 visade sig vara 1+3. Tur så långt iaf.
Snart kom de första lekarna, två honor nästan samtidigt. Den minsta honan spottade i huvudkaret. Jag hade inte riktigt koll på när hon hade lekt.
Den andra något större honan hann jag plocka upp och hon spottade drygt 20 yngel till slut.
Honan som tuggade först slutade som en "vinkelhake". Hon hämtade sig aldrig.
Den tredje honan dog helt plötsligt. Nu återstod bara den största honan och hanen.
Honan åt bra och var påväg att bli lekmogen igen, men en morgon såg jag att även hon gått till de sälla jaktmarkerna. Jag har aldrig sett att hanen jagat honorna.
Nu återstår bara en halvvuxen hane samt ett 20-tal 2 cm yngel.
Fiskarna har gått i ett 660 liters med "fredliga" fiskar såsom delfiner och malar.
Ingen solskenshistoria precis.

Har ni några konkreta tips om hur man skall hålla fryri på ett bättre sätt än vad jag lyckats med. Behövs det t.ex. fler gömställen än till mbunas? Är de extra känsliga ifråga om foder?
Tips mottages tacksamt........./Gunnar

[Micke]

Har du läst denna artikeln från Ciklidbladet? http://www.ciklid.se/ciklidbladet_ar...R=9105&LOPNR=4

[Havs]

Har du läst denna artikeln från Ciklidbladet? http://www.ciklid.se/ciklidbladet_ar...R=9105&LOPNR=4

Nej, jag har nog inte läst artikeln tidigare. Artikeln visar iaf att jag tänkt lite rätt med fiskvalet, Delfiner och Aulonocaror. Artikelrubriken .....en problemfisk, så kan det ju vara.

Jag får göra ett nytt försök med min kull på ca 20 ungfiskar. Kanske ska jag försöka med bara Aulonocaror och malar som sällskap?

Fler konkreta tips?

[Thomas R.]

Hade under ganska många år problem med "vinkelhakshonor", vuxna individer som dog av till synes ingen anledning alls....
För ungefär 1,5 år sedan var det dax igen; en ny fryerigrupp skulle startas. Till skillnad mot tidigare då grupperna komponerades 1+2 eller 2+3 startade jag nu en 6+4 grupp. Detta i en 250 litersburk tillsammans med 10 st Ps. saulosi.
Resultatet - Har idag 6 fryerihanar som är helt utfärgade, 4 honor som mår bra och ett hundratal ungfiskar. Alla honor leker kontinuerligt och ser välmående ut.
Akvariumet har ett ganska stort filter med bra cirkulation. Normal fodermängd (räkmix och Aq. Nature fishfood-Excel). Ganska täta vattenbyten.
Vet inte om jag bara har haft tur eller.... vad jag vet med säkerhet är att jag har aldrig tidigare haft finare fryeri...

Har även i burken hemma 10 fryeri som där går tillsammans med bl a A. christyi, D. compressiceps och Rhamphochromis. Än så länge fungerar det utmärkt. I början uppstod ett litet problem - christyin uppfattade fryerin som mat - Men fryerin växte snabbt till sig så nu går det bra...

[malawijanne]

jag odlar fryerin i rätt så stor skala och jag har aldrig fått någon vinkelhake.
jag har ca 10st hannar utfärgade och ca 30 st honor och dom leker hela tiden, och dom har lekt flera gånger honorna utan några problem.
det som jag tror som är problemet med vinkelhakar det är att man matar för lite.
mina fryeri får mycket räkmix plus att dom får hai feng pellets som innehåller mycket protein.
även är jag drar upp ynglen så ska man mata mycket. dom är verkligen inte känsliga för om man övermata, det är snarare tvärtom om man matar för lite så kommer problemet.mvh janne

[Zzzit]

Håller med Janne vad det gäller matning! Mycket mat skall de ha! Har de en gång börjat magra så är det kört, det är min erfarenhet iaf! Det är nästan omöjligt att få en mager fryeri att bli normal!
Däremot är det lätt att få dem att bli för tjocka, och därmed ändra kroppsform! Men det gör inte så mycket vad det gäller ungfisk, det rättar till sig för det mesta när den kommer till kar med andra fisk i! Oftast iaf, beroende på det övriga beståndet!
Den är ju väldigt stresskänslig, och kan simma ihjäl sig! Och vid panik kan den simma fast sig!
Så att ha den med alltför tuffa mbunas tycker inte jag är att rekomendera! Men den skall inte heller enbart gå med för mesiga fiskar! Vänjer de sig kan de vara väldigt tuffa, även mot betydligt större fiskar!
Men som med alla fiskar så är de individer och det finns ingen patentlösning!
En hona som tuggar låter jag alltid gå kvar i en månad med sina yngel när hon spottat innan jag släpper tbx henne, då är hon välgödd så det räcker och klarar hanens uppvaktning!
Sedan jag följt detta så har jag aldrig haft problem med dem!