Öppna områden med sandbotten.
I naturen ät små ryggradslösa djur inkl. sniglar. I akvariemiljö äter den det mesta som serveras tex. räkmix.
Hannen blir några cm större än honan och kan också ha något mörkare fenor, samt en spetsigare ryggfena.
Honans könsöppning är större och något rundare, medans hannens könsöppning är något mörkare.
Neolamprologus tretocephalus håller ett stort revir och behöver gott om utrymme.
Det måste finnas gott om gömställen för jagade honor i akvariet.
N. tretocephalus är en parbildande substratruvare som leker i grottor. De ger stora kullar (upp till ca 500). Bägge föräldrarna hjälps åt att försvara avkomman. Då de är väldigt aggressiv mot andra individer inom arten, är det mycket svårt att ha mer än ett vuxet par av denna art i ett akvarium. Det bästa är att skaffa en mindre grupp med ungdjur. Låt sedan dessa para ut sig och plocka sedan bort resterande.
Du missar en snygg karta med alla fångstplatser utritade. Som inloggad medlem kan du se dessa.
| Nummer | Artikel |
|---|---|
| 1992:10 | Ciklider från Tanganyikasjön |
| 1978:5 | Ciklidinventeringen: En sammanställning |
| 1984:9 | De 4 Stadierna |
| 1992:9 | Elis Frågehörna |
| 2023:3 | En resa till Tanganyikasjön |
| 1976:6 | Gul och Gul/Blå Aulonocara |
| 1982:5 | Hemma hos Per-Olof Gärdsborn |
| 1985:4 | Importnytt |
| 1980:10 | Lamprologus tretocephalus |
| 1975:8 | Lamprologus tretocephalus |
| 1986:7 | Mitt forsta ciklidakvarium |
| 1977:2 | Något om Viktoriasjön och dess ciklider |
| 1998:3 | Norrut mot kejsaren igen. DEL II |
| 2010:3 | Praktisk akvaristik del 3 – högre pH och hårdare vatten |
| 1982:4 | Referat: Finland med i det Nordiska samarbetet Stig Jansson i Helsingfors |
| 1985:8 | Revision av släktet Lamprologus |
| 1987:2 | Släktet Neolamprologus |
| 1975:5 | Smått och gott från Tanganyikasjön |
| 1975:4 | Tanganyikaciklidernas ekologi. Del II |