Cyberzoo
Annons

Nordiska Ciklidsällskapet

Bli medlem | Facebook | Youtube | Instagram | Sök

Paretroplus menarambo - Nordiska Ciklidsällskapet artregister

Bli medlem!

Genom att bli medlem så sponsrar du detta artregister.

Bli medlem

Foto: Jeff Dubosc Text: Albin Ekenberg

Paretroplus menarambo


Släkte: Paretroplus
Art: menarambo
Grupp: Madagaskar
Beskrivning: Allgayer
År: 1996
Geografiskt område: Asien och Madagaskar
Typlokal: Sarodranosjn
Utbredning: Nordstra Madagaskar

Temperatur
24-30°C
Volym
125 cm & 300 l
Längd
20 cm
pH
7-8

Naturlig biotop

Akvariepopulationen hrstammar frn Sarodranosjn. Mjligtvis r ven fisken som terfunnits i Betsibokafloden synonym med P. menarambo. Arten lever ver sand- och lerbottnar.

Föda

I naturen lever P. menarambo av snckor och maskar. Arten har mycket vassa tnder som de kan krossa mindre snckor med. Strre snckor biter de tag i mjukdelarna p snckan och drar ut. De har ett fdosksbeteende dr de skakar huvudet fram och tillbaka ett par gnger och p s vis virvlar undan sanden. Detta skapar en grop p ca 3-7 cm i sanden. Drefter letar de igenom om du hittar ngot tbart s som maskar eller grvande snckor. Detta beteende kan ocks studeras i akvarium och de r mycket effektiva p att bekmpa onskade snckor i akvarium s som malayisk sandsncka.

I akvarium accepteras den mesta maten s som exempelvis pellets, frysfoder och rkmix. Mata ocks grna med daggmask eftersom de r mycket frtjusta i det.

Könsskillnad

Det r s gott som omjligt att se knsskillnad p fiskarna i ett akvarium. Det enda sttet r att ta upp fisken och titta p knsppningarna. Under leken kan man dock se skillnad, eftersom honan visar sitt ggrr. Hanen visar ocks ett fortplantningsorgan under leken, men inte lika lnge som honan.

Akvariemiljö

Akvariet br ha sandbotten och god filtrering eftersom P. menarambo hela tiden rr runt i bottenmaterialet. Som medinvnare kan man hlla andra madagaskarciklider med liknande temperament. De arter som r mycket lika P. menarambo br man dock undvika p grund av hybridiseringsrisken. Man kan ven hlla dem ihop med ciklider frn andra delar av vrlden.

I artens naturliga biotop r vattnet mycket mjukt men de anpassar sig vl till olika vattenhrdhet. P de flesta vattenparametrar r det en tlig art, dock r de mycket knsliga fr vita pricksjukan som mste behandlas omedelbart om den upptrder. Fr att undvika denna sjukdom se till att hlla vattentemperaturen ver 25 C, fr att inte riskera ngot i ondan.

Beteende & lek

Arten r en mycket tacksam akvariefisk eftersom den r frhllandevis lugn. Dock kan det frekomma strider mellan fiskarna under korta perioder.

Styrkemtningarna gr till p typiskt ciklidvis med "lipplocking" och diverse styrkedemostrationer. Dock r det s att nr de strider blir gat och omrdet strax ovanfr och under gat svart. Detta gr att det kan vara underhllande att studera fiskarna nr de strider

Arten verkar vara rstidslekare och leker helst under sommarmnaderna, kanske ocks drfr som att lek sker vid en temperaturen ver 27 C i akvariet. Leken brjar med att hanen och honan visar upp sig fr varandra skakande med huvudet nert. Drefter vljs en sten eller rot ut fr att placera ggen p. Ytan p leksubstratet mste vara ngot skrovlig annars accepteras den inte som leksubstrat. Romen r rosaaktig och klcks efter cirka tre till fyra dagar. Arten r mycket duktiga frldrar, men ynglen r knsliga fr parasiter. P grund av detta kan det vara ndvndigt att medicinera akvariet eller filtrera med UV-filter fr att odling skall lyckas. Ynglen vxer sedan mycket lngsamt.

Allmänt

Arten r klassad som akut hotad av UICN(2008). Fr ngra r sedan trodde man ven att arten var helt utrotad. Detta efter ngra torra r i slutet p 90-talet dr populationerna blev mindre och mindre och till slut upphrde fngsterna helt fr lokala fiskemn. Artens naturliga biotop blev d mindre och mindre men ven smutsigare och bottnen fick tjockare sediment. Arten hotas ven av inplaterade fiskarter s som olika arter av Tilapia och Ormhuvudsfisk.

Arten tillhr en undergrupp i slktet Paretroplus som kallas Damba vilket ven r lokalbefolkningens namn p denna och liknande fiskar.




Hela artregistret sponsras av

www.petsexpert.se


Bli medlem!

Genom att bli medlem så kan du ser utbredningen.

Bli medlem


Filmer


Hane, hona och yngel


Hane Foto: Anders Lindersson

Yngel Foto: Albin Ekenberg

Fångstplatser


Lake Saradrano



Lake Tseny





Odlingsformer