Paratilapia polleni

Släkte: Paratilapia
Art: polleni
Grupp: Madagaskar
Beskrivning: Bleeker
År: 1868
Tidigare vetenskapligt namn: Paracara typus, Paratilapia bleekeri
Populärnamn: Marakely, Madagaskar-ciklid
Geografiskt område: Asien och Madagaskar
Typlokal: Ambassuana, norra Madagaskar.
Utbredning: Östra Madagaskar.
NCS Artbeskrivning: Kjell Fohrman, 2015-11-11

Naturlig biotop

Paratilapia polleni är spridd över en stor del av ön Madagaskar och hittas i de flesta sorters vatten och miljöer. Man brukar skilja mellan två olika varianter (arter):

Paratilapia polleni "small spot (tidigare P. polleni) som förekommer på Madagaskars östra och västra sluttningar.

Paratilapia polleni "large spot" (tidigare P. bleekeri) som är betydligt ovanligare och bara förkommer på ett fåtal ställen på östkusten samt på öns nordvästra del.

Föda

Allätare, i naturen mest insekter, små kräftdjur och fisk. Äter i akvarium allt standardfoder, men helst fryst foder som mysis, räkor etc. Den tar småfisk.

Könsskillnad

Hanen är något större än honorna och har en pannknöl, i övrigt finns det inga större yttre könsskillander.

Akvariemiljö

Den är bara lämplig i stora akvarier med flera gömställen i form av rötter och stenar. Bottenmaterialet skall bestå av sand som de gillar att "sila". Ingen av arterna kan hållas ihop med mindre fiskar eftersom dessa med all säkerhet blir uppätna.

Det bästa är att vid starten skaffa en grupp (6-8 st) ungdjur av denna art och låta dem växa upp ihop.

Beteende & lek

Madagaskarcikliden är en substratruvare som på sandbotten lägger 1000-5000 ägg som hålls ihop i långa band. Efter leken skyddar hanen lekområdet (ofta en växt eller en trärot) och honan fläktar över äggen i tre till fyra dygn, sedan placeras larverna i en grop och är oftast frisimmande efter ytterligare sju dygn. Ynglen vaktas sedan under ca en månad och i regel av både honan och hanen. Ynglen skiljer sig helt från föräldrarna då de är silvergrå med ett mönster av pärlprickar och vertikala ränder som bara svagt syns. De har också en fläck i ryggfenan. Vid ungefär 10 cm storlek börjar de anta vuxenfärgen.

De bägge arterna är relativt aggressiva mot andra individer från samma art (speciellt hanar). dock är "small spot" något fredligare speciellt mot andra arter.

Allmänt

Den klarar sig bra i såväl söt- som bräckvatten.