Akvariekungen
Annons

Nordiska Ciklidsällskapet

Bli medlem | Facebook | Youtube | Instagram | Sök

Geophagus crassilabris - Nordiska Ciklidsällskapet artregister

Bli medlem!

Genom att bli medlem så sponsrar du detta artregister.

Bli medlem

Foto: Matthijs Meindertsma Text: David Rejdemyhr

'Geophagus' crassilabris
Panamajordtare


Släkte: Geophagus
Art: crassilabris
Grupp: Stora
Beskrivning: Steindachner
År: 1876
Populärnamn: Panamajordtare
Geografiskt område: Central- och Nordamerika
Typlokal: Isthmus i Panama nra Candelaria.
Utbredning: Atlant och stillahavsslutningarna i centrala och stra Panama.

Temperatur
25-30°C
Volym
120 cm & 500 l
Längd
25 cm
pH
6,5-7

Naturlig biotop

Finns i huvudsak i stora ppna sandbottnar och sker dr fda i bottensubstratet. G. crassilabris frekommer i bde klarvatten och vitvatten. Likt mnga jordtare finns de i mnga biotoper och kan ven ptrffas i grunda vatten intill vxtlighet med nedfallna trdgrenar svl som multnande vxtmaterial frn omgivande vegetation. Typiskt r ocks en variationsrik botten med stenar sand och grus, men med sin specialitet att filtrera sand efter fda r sand ett viktigt element i deras biotop. G. crassilabris har fngats vid leriga bottnar med mycket multnande bottenmaterial.

Föda

I naturen ter de vxtdelar och insekter som gmmer sig i sanden eller det fina gruset, ven mindre fiskar kan st p menyn men r inte den huvudsakliga fdan. I akvarium kan sjunkande sm pellets anvndas som ger en mjlighet att bibehlla "jordtar" beteendet som r s representativt fr arten. Mata grna upprepande tillfllen och lite t gngen.

Könsskillnad

Hannar fr en rd frg vid bakre delen av buken medan honora r jmt gulbruna. Hanarna utvecklar ocks vid knsmognad en pannknl (tuppkam) och blir ocks strre och fr lngre fenstrlar n honorna.

Akvariemiljö

G. crassilabris kan vara ganska aggressiv mot sina artfrnder men ocks andra arter och r en stor fisk som krver ordentligt med utrymme.

D de har ett beteende som innefattar ett mer eller mindre stndigt silande av finns sand genom munnen och ut genom glarna r det viktigt att erbjuda en botten av finkornig sand (0-2mm) utan vassa kanter. Blir de fr mtta av att matas fr mycket kommer beteendet att sila sand minska. ven om de naturligt frekommer runt sandbankar med starkt ljussken fredrar de ngot mrkare belysning i akvarium. En inredning som ger mjlighet fr fisken att gmma sig under en gren dr de r i skydd frn belysningen r lmpligt. Annars krvs frhllandevis stora ppna sandytor.

Tnk ocks p att om mjligt placera akvariet p ett stlle i rummet som inte utsetts fr alltfr mycket strning som frbipassage eller pltsliga rrelser utanfr akvariet d det stressar fisken. Det viktigt med god filtrering fr att hlla en hg vattenkvalitet.

Beteende & lek

Parbildande art som dock kan byta partner i ett akvarium med mnga individer. De r liksom sina nrmaste slktingar i norra sydamerika (tuppkammcikliderna) knda fr sitt haremsbeteende, dock r det inte knt om detta ven gller i det vilda. De r biparentala ovofila munruvare. ggen lggs p ett vgrt eller lutande underlag som noggrant gjorts ren, ggen tas omedelbart upp i munnen av honan. ggen befruktas i allmnhet i munnen p honan som efter att hannen snpper med munnen fr honan att ta in mjlken. Ynglen r sedan frisimmande efter 16-18 dagar. De vaktas d noggrant av bda frldrarna.

Allmänt

Crassus tjocka, Labrus lppar, vilket refererar till att bland tuppkamcikliderna s har denna art tydligt grvre lppar.
De r inte lmpliga att hlla som ensamma individer utan en liten eller nnu bttre strre grupp r att fredra.




Hela artregistret sponsras av

www.petsexpert.se


Bli medlem!

Genom att bli medlem så kan du ser utbredningen.

Bli medlem

Filmer


Hane, hona och yngel


Rio Derable
Hane Rio Derable Foto: Matthijs Meindertsma

Hona Foto: F. Ingemann Hansen

Fångstplatser


Quebrada Costodia

Electric Blue
Electric Blue Foto:


Rio Canita

Red Spotted
Red Spotted Foto: F. Ingemann Hansen

Red Spotted
Red Spotted Foto: F. Ingemann Hansen




Odlingsformer