Annons
De lever i mindre till medelstora vattenflöden som går genom kraftigt bevuxna områden med överhängande buskage vilket ger skugga åt fiskarna invid flodbankerna. Vattnet går från klart till rena svartvatten där vattnet är mjukt och har ett neutralt pH. Vanligvis saknas vegetation i vattnet men det kan förekommer crinumlökar och näckrosor. Botten består av fin sand, lera eller slam från nedbruten biologisk material. Det förekommer också bitvis gott om nedfallna grenar, träd och löv som bildar effektiva gömställen och grottor till fiskarna.
I naturen är de allätare men föredrar insekter och deras larver som de letar fram i bottensubstratet, men äter även halvt nedbrutna växtdelar och aufwuchs som växer på bottnen. I akvarium föredrar de att äta från botten och därför är långsamt sjunkande pellets att föredra. Varva gärna med levande foder eller fryst mat i form av exempelvis artemia, mygglarver och mysis.
Svårt att se skillnad på könen då de är små. Hanen blir dock med tiden något större får en brantare panna och något spetsigare och längre fenstrålar på de opariga fenorna (analfenan, ryggfenan och stjärtfenan). Honor får liksom hos Pelvicachromis en rundare mage med rosa-röd ton vilken blir ännu färgstarkare under lek.
Då det är en förhållandevis skygg art är det lämpligt att inreda med gott om gömställen i form av rötter stenar och växter. Då de är grottlekande är det bra om akvariet inreds med grottor eller rötter som läggs så grottliknande utrymmen bildas. Även halva kokosnötter går att använda för att bilda lekgrottor. Går bra att hålla med andra arter om akvariet är stort nog. Arter som Afrikanska killifiskar, gurami och arter från Pelvicachromis-släktet brukar går utmärkt att hållas ihop med B. batesii.
I naturen leker de hela året men totalt sett är det högre aktivitet på lek under regnperioden. Arten är parbildande larvofil munruvare, dvs de tar ynglen i munnen efter att de kläckts. Arten leker helst i grottor eller grottliknande formationer. Efter att äggen är lagda vaktar honan dem tills de kläcks. Därefter är det främst honan som ruvar ynglen. Under tiden vaktar hanen territoriet ikring lekgrottan och honan. Det händer dock att hanen också deltar i munruvning under första tiden. Detta pågår till ynglen är frisimmande vilket brukar ske 10-12 dagar efter leken. Därefter kan föräldrarna ta in ynglen i munnen vid fara ytterligare en vecka. Yngelvården sker totalt under cirka sex veckor. En lek brukar ge upphov till 40-50 yngel.
Namngiven efter den person som samlade in de fyra typexemplaren för arten, G.L. Bates. Skiljer sig från övriga i släktet då de är de enda larvofila munruvarna. Övriga är ovofila, eller omedelbara, munruvare.
Boulenger, George Albert. 1901. "Description of a new fish of the family Cichlidae from the French Congo". Annals and Magazine of Natural History. (Ser. 7), vol. 8.
Goldstein, Robert J.. 1973. "Cichlids of the world". TFH Publications.
Lamboj, Anton. 2004. "The Cichlid Fishes of Western Africa". Birgit Schmettkamp Verlag.
| Nummer | Artikel |
|---|---|
| 201101 | Ciklider från Väst- och Centralafrika del 11 – Chromidotilapiina ciklider 5 |
| 201202 | Ciklider från Väst- och Centralafrika del 16 – Slutord och referenslista |
