Sandby Ciklidhobby

Bli medlem!

Genom att bli medlem så sponsrar du detta artregister.

Bli medlem

Satanoperca setepele


Vildfångad hane från Rio Araguaia
Vildfångad hane från Rio Araguaia Foto: Lee Newman
Släkte: Satanoperca
Art: setepele
Grupp: Jordätare
Beskrivning: Ota, Deprá, Kullander, da Graça & Pavanelli
År: 2021
Tidigare vetenskapligt namn: Satanoperca sp. “Araguaia-Paraná"
Geografiskt område: Sydamerika
Typlokal: Lago Japonês, biflod till Rio Araguaia, Goiás, Brasilien
Utbredning: Återfinns i Rio Tocantins-bäckenet och dessa huvudsakliga bifloder såsom Rio Araguaia, Rio Cristalino, Cocalinho och Reservatório Serra da Mesa, Niquelândia till mynningen av Rio Itacaíunas, Marabá, Brasilien.
NCS Artbeskrivning: David Rejdemyhr, 2022-12-29

Temperatur
24-31°C
Volym
130 cm & 400 l
Längd
18 cm
pH
5,9-7,5

Allmänt

Etymologi

Namnet setepele, följer traditionen kring ordet Satanoperca och kommer från den direkta översättningen av Portugusiskans “sete-pele” vilket betyder “sju skinn” och är en referens till Brasiliens term för demon.

Satanoperca setepele skiljs från de andra arterna inom släktet Satanoperca genom följande karaktärer; från S. daemon, S. lilith och S. acuticeps genom avsaknaden av framträdande laterala fläckar på sidorna, från S. jurupari, S. leucosticta, S. pappaterra, S. rhynchitis, S. mapiritensis och S. curupira (delvis) på basis av ett distinkt färgmönster. Satanoperca setepele påminner mest om S. jurupari och separeras (delvis) genom att de saknar fläckar, markeringar eller ränder på kinder och gällock, samt har en mycket iögonfallande längsgående rand och sidoränder (hos bevarade exemplar), med den längsgående randen lika framträdande som sidoränderna (igen hos bevarade exemplar). Dessutom har S. setepele vanligtvis sex laterala ränder, vilka är mer tydliga hos juvenila exemplar, jämfört med sju laterala ränder som S. jurupari uppvisar.

Litteratur

Renata Rúbia Ota & Gabriel de Carvalho Deprá, Sven Kullander, Weferson Júnio da Graça, Carla Simone Pavanelli (2021) "A new species of Satanoperca (Teleostei: Cichlidae) from the Rio Tocantins basin, Brazil". Neotropical Ichthyology. 19(4). DOI: 10.1590/1982-0224-2021-0116

Stuart C Willis & H. López-Fernández, C.G. Montaña, I.P. Farias, G. Ortí (2012) "Species-level phylogeny of ‘Satan’s perches’ based on discordant gene trees (Teleostei: Cichlidae: Satanoperca Günther 1862)". Molecular Phylogenetics and Evolution. 63:798–808. DOI: 10.1016/j.ympev.2012.02.018

Lagerstatus

Akvarieimporten
Imazo (grossist)
Kungälvs akvarium
Nols Akvariehobby
Ruinemans
Sandby Ciklidhobby
Sponsrad av

Bilder



Fångstplatser


Lagoa do Japonês, Brasilien

Rio Araguaia, Brasilien

Hane i närbild
Hane i närbild
Foto: Lee Newman
Lekande vf par
Lekande vf par
Foto: Lee Newman
Munruvande vildfångad hona
Munruvande vildfångad hona
Foto: Lee Newman
Vildfångad
Vildfångad
Foto: Panta Rhei
Vildfångad hane
Vildfångad hane
Foto: Lee Newman
Vildfångad hona tar upp nylagda ägg
Vildfångad hona tar upp nylagda ägg
Foto: Lee Newman
Vildfångat par med yngel
Vildfångat par med yngel
Foto: Lee Newman

Rio Cristalino, Brasilien

Río Tocantins, Brasilien


Odlingsformer




Satanoperca setepele i Ciklidbladet

Nummer Artikel
Felanmäl artbeskrivningen