Akvarieleasing
Annons
För att se ditt medlemskort och se all information:
Logga in

Satanoperca setepele - Nordiska Ciklidsällskapet artregister

Bli medlem!

Genom att bli medlem så sponsrar du detta artregister.

Bli medlem

Vildfångad hane från Rio Araguaia Foto: Lee Newman
Felanmäl artbeskrivningen

Satanoperca setepele


Släkte: Satanoperca
Art: setepele
Grupp: Jordätare
Beskrivning: Ota, Deprá, Kullander, da Graça & Pavanelli
År: 2021
Tidigare vetenskapligt namn: Satanoperca sp. “Araguaia-Paraná"
Geografiskt område: Sydamerika
Typlokal: Lago Japonês, biflod till Rio Araguaia, Goiás, Brasilien
Utbredning: Återfinns i Rio Tocantins-bäckenet och dessa huvudsakliga bifloder såsom Rio Araguaia, Rio Cristalino, Cocalinho och Reservatório Serra da Mesa, Niquelândia till mynningen av Rio Itacaíunas, Marabá, Brasilien.
NCS Artbeskrivning: David Rejdemyhr, 2022-12-29

Lagerstatus

Ingen träff hos Nols Akvariehobby
Ingen träff hos Imazo
Ingen träff hos Ruinemans
Ingen träff hos Akvarieimporten
Ingen träff hos Sandby Ciklidhobby
Ingen träff hos Kungälvs akvarium

Temperatur
24-31°C
Volym
130 cm & 400 l
Längd
18 cm
pH
5,9-7,5

Allmänt

Etymologi

Namnet setepele, följer traditionen kring ordet Satanoperca och kommer från den direkta översättningen av Portugusiskans “sete-pele” vilket betyder “sju skinn” och är en referens till Brasiliens term för demon.

Satanoperca setepele skiljs från de andra arterna inom släktet Satanoperca genom följande karaktärer; från S. daemon, S. lilith och S. acuticeps genom avsaknaden av framträdande laterala fläckar på sidorna, från S. jurupari, S. leucosticta, S. pappaterra, S. rhynchitis, S. mapiritensis och S. curupira (delvis) på basis av ett distinkt färgmönster. Satanoperca setepele påminner mest om S. jurupari och separeras (delvis) genom att de saknar fläckar, markeringar eller ränder på kinder och gällock, samt har en mycket iögonfallande längsgående rand och sidoränder (hos bevarade exemplar), med den längsgående randen lika framträdande som sidoränderna (igen hos bevarade exemplar). Dessutom har S. setepele vanligtvis sex laterala ränder, vilka är mer tydliga hos juvenila exemplar, jämfört med sju laterala ränder som S. jurupari uppvisar.

Litteratur

Renata Rúbia Ota & Gabriel de Carvalho Deprá, Sven Kullander, Weferson Júnio da Graça, Carla Simone Pavanelli (2021) "A new species of Satanoperca (Teleostei: Cichlidae) from the Rio Tocantins basin, Brazil". Neotropical Ichthyology. 19(4). DOI: 10.1590/1982-0224-2021-0116

Stuart C Willis & H. López-Fernández, C.G. Montaña, I.P. Farias, G. Ortí (2012) "Species-level phylogeny of ‘Satan’s perches’ based on discordant gene trees (Teleostei: Cichlidae: Satanoperca Günther 1862)". Molecular Phylogenetics and Evolution. 63:798–808. DOI: 10.1016/j.ympev.2012.02.018


Sponsrat av

Filmer


Bilder



Fångstplatser


Lagoa do Japonês, Brasilien

Rio Cristalino, Brasilien

Río Tocantins, Brasilien



Odlingsformer


Filmer