Annons

Nordiska Ciklidsällskapet

Logga in | Bli medlem | Facebook | Youtube | Instagram | Sök

Bli medlem!

Genom att bli medlem så sponsrar du detta artregister.

Bli medlem

Foto: Jacek Jackiewicz
Text: David Rejdemyhr

Mylochromis sp. lateristriga makanjila
Mchuse-Mylochromis, Makanjila Longnose, Makanjila Mola


Släkte: Mylochromis
Art: sp. "lateristriga makanjila"
Grupp: Haplochromis
Beskrivning: Ej beskriven
År: 2012
Tidigare vetenskapligt namn: Maravichromis sp. "lateristriga makanjila", Mylochromis "mchuse", Mylochromis sp. "makanjila longnose", Mylochromis sp. "makanjila mola", Mylochromis sp. "mchuse", Mylochromis sp. "pointed nose"
Populärnamn: Mchuse-Mylochromis, Makanjila Longnose, Makanjila Mola
Geografiskt område: Malawisjön
Typlokal: Hittades först vid Makanjila, Malawisjön.
Utbredning: Malawisjöns östkust, från Ikombe i norr till Makanjila Point i söder

Temperatur
23-27°C
Volym
120 cm & 400 l
Längd
18 cm
pH
7,5-8

Naturlig biotop

Arten lever på ett medeldjupt område, 5-15 meter djupt, över sandtäckt eller sedimentrik botten där den lever solitärt och är en förhållandevis ovanlig syn i sjön.

Föda

Arten livnär sig främst på bottenlevande ryggradslösa djur som den silar fram i sanden eller bottensedimentet genom at dyka ned i substratet med sin spetsiga nos och dra med sig material som den sedan silar ut genom gälarna. Liksom för Lichnochromis acuticeps är detta antagligen den huvudsakliga anledningen till de svullna läpparna. I akvarium kan sjunkande små pellets användas som ger en möjlighet att bibehålla beteendet som är så representativt för arten. Mata gärna vid upprepande tillfällen och lite åt gången.

Könsskillnad

Hanarna blir större och avsevärt färggrannare än honorna som är silvergrå i färgen och har kortare fenor. Icke-dominanta eller sexuellt omogna hanar är väldigt lika honor, men kan skiljas åt på sin större storlek och vanligtvis längre fenor.

Akvariemiljö

Då arten inte är aggressiv utan snarare försiktig bör den inte hållas med alltför aggressiva arter då det leder till en undanskymd och stressad fisk. Om den hålls i ett något större akvarium, större än 600 liter, kan flera hannar hållas med ännu flera honor. Detta ger möjlighet att observera mer intressanta beteenden. Då de gärna silar sand genom munnen och ut genom gälarna får inte sanden innehålla vassa partiklar, sjösand är i allmänhet rundslipad och ett lämpligt substrat för arten. Tänk också på att placera akvariet på ett ställe i rummet som inte utsätts för alltför mycket förbipassage eller plötsliga rörelser utanför akvariet då det stressar fisken. Det är viktigt med god filtrering för att hålla en hög vattenkvalitet genom regelbundna vattenbyten och ett väl dimensionerat filter.

Beteende & lek

Mylochromis sp. "lateristriga makanjila" är inte aggressiv mot vare sig artfränder eller andra arter trots sin storlek. De är maternala munruvare och leker enligt Konings (2007) året runt även om lekarna är mer frekventa under augusti till januari. I akvarium har hannarna kontinuerligt sin lekdräkt. Revirhävdande hanar gräver grunda runda skålar i sanden, alternativt med fördel halvrunda mot en intilliggande sten om det finns en ledig sådan. Hanen lockar till sig en hona från områden intill genom att spänna upp sig och darra framför henne och vid väckt intresse leda henne till lekgropen. Äggläggningen stimuleras genom att de cirkulerar runt varandra och hanen nafsar i honans analfena. Honan tar omedelbart upp äggen i munnen och suger i sig spermier så de befruktar äggen i munnen. Efter befruktningen simmar honan i väg för att ruva ensam medan hanen för en period är mindre revirhävdande kring sin grop. Honan ruvar under cirka tre veckor och släpper därefter ut dem om risk för fara anses låg. Ynglen tar från början smått foder såsom exempelvis krossad flingmat eller artemia. Honan kan vid fara ta ing ynglen i munnen igen så länge de ryms.

Allmänt

Namnet antyder artens likheter med M. lateristriga och tillägget Makanjila kommer från den plats där de först upptäcktes. Arten har liksom övriga Mylochromis den karakteristiska mörka sneda linjen över flanken, vilken kan hos vissa individer kan vara uppdelad i en eller flera fläckar i rad. Den skiljer sig från övriga arter i släktet genom att den har en spetsig nos med förstorade läppar, likt Lichnochromis. Trots placeringen i ett annat släkte är arten förmodligen mest lik Lichnochromis acuticeps och skiljer sig främst från denna genom att den har orange istället för röda prickar på de opariga fenorna. Den skiljer sig från den snarlika Mylochromis sp. "lateristriga nkhata" genom att det har en mer utsträckt nos. Arten har exporterats från Malawisjöns östra kust sedan mitten av åttiotalet.

Litteratur

Konings, Ad. 2007. "Malawi cichlids in their natural habitat (4th edition)". Cichlid Press.

Spreinat, Andreas. 1994. "Malawisee-Cichliden aus Tansania". Unitext Verlag, Bovenden, Germany.

Tawil, Patrick. (May 26, 2012). "Mylochromis sp. "lateristriga makanjila" ". Cichlid Room Companion. Retrieved on February 22, 2016


Malawiciklider i artregistret sponsras av

Hela artregistret sponsras av

www.petsexpert.se

M_sp_lateristriga_makanjila02-1-Hans_Bergkvist.jpg

Hane

Foto: Hans Bergkvist


Bli medlem!

Genom att bli medlem så kan du ser utbredningen.

Bli medlem

Fångstplatser för Mylochromis sp. lateristriga makanjila