Naturlig biotop

Malawisjön, Afrika. Denna Labidochromis-art förekommer i några olika färgvarianter i sjöns norra halva på båda sidorna av sjön. Den lever i klippbiotopen på ett vattendjup mellan 10 och 25 m. Den kan ibland hittas på grundare vatten men detta hör till undantagen. Arten förekommer ganska sparsamt i sin biotop.  Den vackra och inom akvariehobbyn mycket populära gula färgmorfen förekommer bara på ett begränsat område som sträcker sig från Charo till lite söder om Lion's Cove.

Föda

Som alla Labidochromis-arter livnär sig även denna art på att plocka ut insektslarver och mindre musseldjur från Aufwuchsmattan som täcker stenbiotopen där den lever. L. caeruleus är synnerligen anpassad till denna fodertyp med sin spetsiga mun och dess framåtriktade tänder. Det finns en population av denna art som lever ibland vallisneriabestånden, där den söker sin föda ibland de förekommande mindre snäckorna.

Könsskillnad

Det är ingen större skillnad i teckning och färgintensitet mellan könen. Hanen har dock en något mörkare svart nyans speciellt på bukfenorna och även kraftigare svart söm i ryggfenan.

Akvariemiljö

Att hålla denna mycket vackra ciklid i våra akvarier är sällan något problem. Alla fodertyper ätes med god aptit, mycket lämpligt är att då och då mata med cyklops eller artemia, detta speciellt med tanke på fiskarnas vackra gulorange färg. Artemia och cyklops innehåller rikligt med naturliga vitaminer och ämnen som förstärker fiskarnas färger.

Beteende & lek

Leken tillgår efter sedvanligt mönster för cikliderna i mbunagruppen, utan att hanen har något egentligt territorium som den försvarar. Honan ruvar rommen i sin mun under 20-24 dagar, och frisläpper därefter de ganska stora (12-13 mm), ljusgula ynglen. Dessa tar direkt nykläckt artemia, som behövs i stora mängder för att ge de uppväxande ynglen en jämn tillväxt.

Allmänt

Många av oss minns kanske då denna mycket vackra lilla ciklid först dök upp på ciklidmarknaden 1984. Den blev upphovet till åtskilliga diskussioner, då ingen visste varifrån denna juvel förekom i Malawisjön. I bland annat Tyskland har den saluförts som L. tanganicae, vilket har fått sin förklaring då det har visat sig att den tidigt har fångats och odlats av P. Brichard, som bedriver fångst och odling i mycket stor skala vid Tanganyikasjön.

Litteratur