Meny
search

Bli medlem!

Genom att bli medlem så sponsrar du detta artregister.

Bli medlem

hane
hane Foto: Stefan Zelinka

Geophagus megasema

Status indikator
Släkte:
Geophagus
Art:
megasema
Grupp:
Jordätare
Beskrivning:
Heckel
År:
1840
Område:
Sydamerika
Typlokal:
Rio Guaporé, Mato Grosso, Brasilien.
Utbredning:
I Rio Guaporé området.
Temperatur
24-30°C
Volym
120 cm & 500 l
Längd
22 cm
pH
6-7

Naturlig biotop

Finns i huvudsak i stora öppna sandbanker huvudsakligen kring rio Guapores utlopp och söker där föda i sanden eller bottensubstratet. Likt många jordätare finns de i många biotoper och kan även påfinnas i grunda vatten intill växtlighet med nedfallna trädgrenar såväl som multnande växtmaterial från omgivande vegetation. Arten finns i väldigt mjukt vatten med mycket vegetation och med svag syrlighet. Typiskt är också en variationsrik botten med stenar sand och grus, men med sin specialitet att filtrera sand efter föda är sand ett viktigt element i deras biotop.

Stora yngelkullar kan upptäckas i mycket grunda vatten med stora ansamlingar av löv och annat material från omkringliggande skogar. Vattnet i dessa områden flyter mycket långsamt.

Föda

I naturen äter de växtdelar och insekter som gömmer sig i sanden eller det fina gruset, mindre fiskar kan också ätas upp men är inte den huvudsakliga födan. I akvarium kan sjunkande små pellets användas som ger en möjlighet att bibehålla beteendet som är så representativt för släktet. Mata gärna upprepande tillfällen och lite åt gången.

Könsskillnad

Arten är väldigt svår att könsbestämma. Hos vuxna djur är honorna mindre och har kortare fenstrålar på bukfenor och ryggfenan. Hanarna kan uppvisa en skarpare lutning på huvudet och allmänt något maskulinare drag. Lämpligen köps en mindre grupp in för att låta dem para ut.

Akvariemiljö

Då de har ett beteende som innefattar ett mer eller mindre ständigt silande av finns sand genom munnen och ut genom gälarna är det viktigt att erbjuda en botten av finkornig sand (0-2mm) utan vassa kanter. Blir de för mätta av att matas för mycket kommer beteendet att sila sand minska. Även om de naturligt förekommer runt sandbankar med starkt ljussken föredrar de något mörkare belysning i akvarium. En inredning som ger möjlighet för fisken att gömma sig under en gren där de är i skydd från belysningen är lämpligt. Annars krävs förhållandevis stora öppna sandytor.

Tänk också på att om möjligt placera akvariet på ett ställe i rummet som inte utsetts för alltför mycket störning som förbipassage eller plötsliga rörelser utanför akvariet då det stressar fisken. Det viktigt med god filtrering för att hålla en hög vattenkvalitet.

Beteende & lek

Parbildande art som dock kan byta partner i ett akvarium med många individer. De är biparentala larvofila munruvare. Äggen läggs på ett vågrät eller lutande underlag som noggrant gjorts ren. Äggen kläcks efter 2-3 dagar och ynglen är sedan frisimmande efter ytterligare 7 dagar. De vaktas då noggrant av båda föräldrarna.

Allmänt

G. megasema har en mycket stor rund sidofläck som är karakteristiskt för arten. De är inte lämpliga att hålla som ensamma individer utan en liten eller ännu bättre större grupp är att föredra.

G. megasema tillhör surinamensisgruppen.

Sponsrad av

Lagerstatus

Akvarieimporten cancel
Imazo (grossist) cancel
Kungälvs akvarium cancel
Nols Akvariehobby cancel
Ruinemans cancel
Sandby Ciklidhobby check_box
Vi hämtar lagerstatus från respektive hemsida. Ring alltid för att kontrollera.

Bilder


© Andreas Jekel
© Stefan Zelinka
© Stefan Zelinka
gäspar
© Stefan Zelinka
gäspar
Grupp ungdjur
© Stefan Zelinka
Grupp ungdjur
Yngel äter artemia
© Stefan Zelinka
Yngel äter artemia

Fångstplatser


Rio Chapare, Bolivia

Rio Guaporé, Brasilien

Rio Jaci Paraná, Brasilien

Rio Madeira, Brasilien

Rio Madre de Dios, Peru, Bolivia

Rio Mamoré, Bolivia

Rio San Martin, Bolivia, Brasilien

© Andreas Jekel
© Andreas Jekel

Ingen fångstplats känd, Akvarium

© Andreas Jekel
© Stefan Zelinka
© Stefan Zelinka
gäspar
© Stefan Zelinka
gäspar
Grupp ungdjur
© Stefan Zelinka
Grupp ungdjur
Yngel äter artemia
© Stefan Zelinka
Yngel äter artemia



mail Felanmäl artbeskrivningen