MH + Växter

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg
  • Rickard
    Användare
    • april 2002
    • 727

    MH + Växter

    Jag beställde mitt 1120 kar nu och skall som novis inom växter få gröna fingrar......

    Jag har skaffat en ramp som är 180 cm lång med 3 x 150 W MH + 2 st T5 rör med skymmningsdator. Jag skall ha en bit av Guyana i min källare så jag undrar om det har betydelse vilka lampor (6500K, 11000K, 14000K) jag väljer för växterna? Karet är 200x80x70.

    Lysrörens betydelse är väl endast för att få färg på fiskarna?
    M.v.h.
    Rickard
  • Tiberon

    #2
    Vilka lampor du ska välja är en smaksak för ditt öga. Vist tycker växterna om höga värden i det blå och det röda spectrumet. Fast de klarar sig bra i de flesta ljusen bara det är tillräckligt.

    Personligen skulle jag välja lampor på runt 10 000K och sedan T5 rören på 6 500k. MH lamporna ger då ett relativt vitt ljus med någon blåton och t5 rören ger en skön skymnings effekt.

    Kommentar

    • Rickard
      Användare
      • april 2002
      • 727

      #3
      Ursprungligen postat av Tiberon
      Vilka lampor du ska välja är en smaksak för ditt öga. Vist tycker växterna om höga värden i det blå och det röda spectrumet. Fast de klarar sig bra i de flesta ljusen bara det är tillräckligt.

      Personligen skulle jag välja lampor på runt 10 000K och sedan T5 rören på 6 500k. MH lamporna ger då ett relativt vitt ljus med någon blåton och t5 rören ger en skön skymnings effekt.
      Om jag förstått det rätt är 14000K blått och 6500K rött eller beror det på lamptillverkare?
      M.v.h.
      Rickard

      Kommentar

      • defdac
        Användare
        • april 2002
        • 865

        #4
        6500K är ungefär den vita färgen från din monitor (oftast). Jämfört med ett blått 14000K uppfattas 6500K som vitt, nästan varmvitt. Jämfört med en 3000K glödlampa uppfattas 6500K som kallvitt.
        http://www.defblog.se

        Kommentar

        • Rickard
          Användare
          • april 2002
          • 727

          #5
          Men hur får man fram det röda?
          M.v.h.
          Rickard

          Kommentar

          • LN
            Användare
            • december 2004
            • 4744

            #6
            Mycke intressant diskussion.
            Ja går i samma funderingar.

            Jag tycker att ju blåare ljuset är ju mera träder det lösa skräpet fram i akvarievattnet.

            Någonstans vid 8000 Kelvin färgar fiskarna helt ok i blått men precis som Richard frågar var/när kommer rött till sin rätt.

            För att det ja/man vill undvika är grönt ljus.
            Den som bara tittar i backspegeln kör ofta i diket.
            Problem är till för att skjutas upp, för att sedan glömmas bort.

            Kommentar

            • defdac
              Användare
              • april 2002
              • 865

              #7
              Ursprungligen postat av Rickard
              Men hur får man fram det röda?
              Vitt ljus innehåller alla färger.

              Problemet är att lysrör likt datorskärmar bygger sina färger utifrån tre grundfärger (RGB). Trifosfor-rör speciellt, andra rör har färre/fler fosfor.

              Rören balanserar alltså fram ett vitt ljus utifrån tre starka färger. Lågkelvinrör brukar ha relativt mer rött jämfört med de tre andra färgerna och högkelvinrör brukar ha relativt mer blått.

              Rör är därför ur fotograferingssynpunkt faktiskt sämre än svartakroppsstrålande ljuskällor som glödlampor som har ett helt kontinuerligt spektrum. Visserligen får man vikta om färgerna med vitbalansen under glödlampsljus, men det blir å andra sidan inga stick i vissa färger.
              http://www.defblog.se

              Kommentar

              • Rickard
                Användare
                • april 2002
                • 727

                #8
                Ursprungligen postat av defdac
                Vitt ljus innehåller alla färger.

                Problemet är att lysrör likt datorskärmar bygger sina färger utifrån tre grundfärger (RGB). Trifosfor-rör speciellt, andra rör har färre/fler fosfor.

                Rören balanserar alltså fram ett vitt ljus utifrån tre starka färger. Lågkelvinrör brukar ha relativt mer rött jämfört med de tre andra färgerna och högkelvinrör brukar ha relativt mer blått.

                Rör är därför ur fotograferingssynpunkt faktiskt sämre än svartakroppsstrålande ljuskällor som glödlampor som har ett helt kontinuerligt spektrum. Visserligen får man vikta om färgerna med vitbalansen under glödlampsljus, men det blir å andra sidan inga stick i vissa färger.
                Om man då har ett relativt djupt kar räcker då ett lågkelvinrör till att nå botten på karet och vad händer om man kombinerar 14000K MH och "röda rör" blir det bara vitt då eftersom MH är så mycket ljusstarkare?
                Vad innebär fosfor för ljuset?
                M.v.h.
                Rickard

                Kommentar

                • defdac
                  Användare
                  • april 2002
                  • 865

                  #9
                  Ursprungligen postat av Rickard
                  Om man då har ett relativt djupt kar räcker då ett lågkelvinrör till att nå botten på karet
                  Ja, trots att rött ljus attenueras snabbare i vatten. Attenuationsskillnaden på de väldigt små djup vi talar om i akvariesammanhang är i princip försumbara.

                  och vad händer om man kombinerar 14000K MH och "röda rör" blir det bara vitt då eftersom MH är så mycket ljusstarkare?
                  Har du lika mycket MH-watt som T5-watt och lika bra reflektorer kommer det blir ungefär lika ljusttarkt. Det är ganska små skillnader i effektivet/ljusutbyte mellan MH och T5. Reflektorer sätter dock den jämförelsen på ända då reflektorer är det som skiljer absolut mest mellan olika armaturer och dom drar upp effektiveten enormt om dom är välgjorda.

                  Med effektivitet menar jag användbart ljus ner i akvariet per watt.

                  Vad innebär fosfor för ljuset?
                  Rören är nedkletade med olika typer av fosfor som ger ifrån sig synligt ljus när den exiteras av plasman. Ett trifosforrör har tre olika fosfor som exiterar rött, grönt och blått. Typ.
                  Wikipedia förklarar det bättre:
                  http://www.defblog.se

                  Kommentar

                  • Mike_Noren
                    Användare
                    • februari 2003
                    • 2695

                    #10
                    Lampan/röret har ett RA eller CRI värde, vilket är ett mått på hur färgneutralt ljuset är jämfört med naturligt dagsljus. Om det är >90% kan du utgå ifrån att ljuset inte har stick av någon färg (utom svagt gult till svagt blått). Jag känner till tre ljuskällor med >95% CRI, Philips TLD 965 och Biolux-rör, samt Megachrome-lamporna från Giesemann. Det finns säkert fler.

                    Färgstick är inte alltid av ondo, dock. Philips Aquarelle rör har lila-skärt ljus, men när det passerar genom lite växter och åldrat (och därmed svagt gulbrunt) akvarievatten, blir ljuset vitt.
                    Just grönt färgstick, som jag hade på en metallhalogen jag köpte, är nog dock alltid otrevligt.

                    Ju högre färgtemperatur desto blåare ljus. Ju lägre färgtemperatur desto rödare. Ljuset från ett stearinljus har en färgtemperatur kring 1800 Kelvin, och är gulorange; glödlampor har en färgtemperatur kring 2800K, och är klart gula; direkt solljus i Sverige har en färgtemperatur kring 5500K och är svagt gult; en ljus mulen sommardag har ljuset en färgtemperatur kring 6500K, och är neutralt vitt; en solig vinterdag kan ljuset i skuggan ha en färgtemperatur på 10000-20000K och vara tydligt blått.

                    Ljuset blir också blåare med djupet i vatten, pga att rött ljus absorberas snabbare än blått. Nu hittar jag ingen uppgift och minns inte detaljerna, men processen är mycket snabb; redan på 2 meters djup i mycket klart havsvatten har färgtemperaturen skiftats så pass mot blått att röda färger tydligt mattats.

                    En faktor att ta hänsyn till är att metallhalogener ändrar färg under sin livslängd. De "driver" mot gult. Min Megachrome Marine (13000K) som har gått i ett år är inte längre krispigt vit med en svag touch av blå, utan har en tydlig gul ton. Det är dags att byta ut den, med andra ord.

                    Lampor med mycket höga färgtemperaturer, över 14000K, är ofta mycket blå. Det kan för all del se cool ut, som att akvariet är djupt nere i havet, men alla färger utom blå försvinner. Det är liksom därför man har med sig dyklampor, för att kunna se röda färger också.
                    En annan sak man kanske inte tänker på är att våra ögon inte är särskilt bra på att se i blått ljus, så akvarier belysta med såna lampor ser mörka ut. De är inte mörka egentligen, utan lyser lika starkt som andra metallhalogener, och koraller och växter växer lika bra, men för oss ser det dunkelt ut.

                    Hah, det blev en uppsats det här. Nå, nån kanske kan ha nytta av det.
                    Senast redigerad av Mike_Noren; 14 mars 2008, 13:46.

                    Kommentar

                    • defdac
                      Användare
                      • april 2002
                      • 865

                      #11
                      Ursprungligen postat av Mike_Noren
                      Lampan/röret har ett RA eller CRI värde, vilket är ett mått på hur färgneutralt ljuset är jämfört med naturligt dagsljus. Om det är >90% kan du utgå ifrån att ljuset inte har stick av någon färg (utom svagt gult till svagt blått). Jag känner till tre ljuskällor med >95% CRI, Philips TLD 965 och Biolux-rör, samt Megachrome-lamporna från Giesemann. Det finns säkert fler.
                      Det stämmer inte riktigt eftersom dessa rör också har spikar i sitt spektra - dessa spikar kommer accentuera motsvarande färger hur man än vrider och vänder på det. Det kommer se bra ut, men eftersom spektrat är diskontinuerligt så blir det inte helt perfekt. Därför har glödlampor 100 CRi, vilket är lite motsägelsefullt med tanke på hur äckligt gult det ljuset är.

                      Ju högre färgtemperatur desto blåare ljus. Ju lägre färgtemperatur desto rödare.
                      Eftersom jag nyligen implementerat en algoritm som beräknar kelvintalet utifrån en spektralfördelning så vet jag att det tyvärr inte är så intuitivt. Det syns när man tittar på planck-kurvan:


                      Följ det nästan vertikala stecket vid t ex 10000K uppåt så ser du att en 10000K-lampa kan vara grön(!). Där ser man även att vandrar man neråt så blir det sådär lila som våra Aquarelle ser ut när man tittar på dom.

                      I akvariesammanhang och vid diskussion av lysrör stämmer det dock oftast.

                      Ljuset blir också blåare med djupet i vatten, pga att rött ljus absorberas snabbare än blått. Nu hittar jag ingen uppgift och minns inte detaljerna, men processen är mycket snabb; redan på 2 meters djup i mycket klart havsvatten har färgtemperaturen skiftats så pass mot blått att röda färger tydligt mattats.
                      Eftersom jag även nyligen gjort en algoritm som attenuerar olika frekvenser enligt både söt och saltvatten så vet jag att detta inte heller stämmer på de djup vi pratar om i akvariesammanhang.

                      Dom här algoritmerna kommer snart visualiseras i min PUR-kalkylator för att man ska kunna se hur ljuset förändras med djupet.
                      http://www.defblog.se

                      Kommentar

                      • cichlids4fun
                        NCS Medlem
                        • april 2002
                        • 3111

                        #12
                        Ursprungligen postat av defdac
                        Det stämmer inte riktigt eftersom dessa rör också har spikar i sitt spektra - dessa spikar kommer accentuera motsvarande färger hur man än vrider och vänder på det. Det kommer se bra ut, men eftersom spektrat är diskontinuerligt så blir det inte helt perfekt. Därför har glödlampor 100 CRi, vilket är lite motsägelsefullt med tanke på hur äckligt gult det ljuset är.


                        Eftersom jag nyligen implementerat en algoritm som beräknar kelvintalet utifrån en spektralfördelning så vet jag att det tyvärr inte är så intuitivt. Det syns när man tittar på planck-kurvan:


                        Följ det nästan vertikala stecket vid t ex 10000K uppåt så ser du att en 10000K-lampa kan vara grön(!). Där ser man även att vandrar man neråt så blir det sådär lila som våra Aquarelle ser ut när man tittar på dom.

                        I akvariesammanhang och vid diskussion av lysrör stämmer det dock oftast.


                        Eftersom jag även nyligen gjort en algoritm som attenuerar olika frekvenser enligt både söt och saltvatten så vet jag att detta inte heller stämmer på de djup vi pratar om i akvariesammanhang.

                        Dom här algoritmerna kommer snart visualiseras i min PUR-kalkylator för att man ska kunna se hur ljuset förändras med djupet.
                        ett intressant ämne, men det måste vara det tråkigaste inlägg jag nånsin läst, minst 5 ord jag inte vet vad det betyder ens, skriv så man begriper........... det går ju inte att få ett sammanhang när det blir obegripligt
                        Mvh
                        Peter

                        don´t drink water-fish ..... in it!

                        Kommentar

                        • defdac
                          Användare
                          • april 2002
                          • 865

                          #13
                          Whiner

                          Anywho.

                          Vi kan utvidga ämnet till att digitalkameror är lika "korkat" uppbyggda som lysrör. Dom har R,G respektive B-sensorer som överlappar varandras frekvensområden.

                          Tar man ett foto på en spektrometer (som jag har råkar ha) som tittar på en glödlampa så får man spektrat längst ner i denna bild:


                          Egentligen är det en jämn kurva som fortsätter uppåt. Längst till höger kickar kamerans IR-filtret in och filtrerar bort allt över 700 nm. Men i mitten händer det intressanta saker där sensorerna överlappar varandra. Man ser tydligen att kameran faktiskt har en lite vrickad världsbild och försämrar återgivningen av vissa färger(!).

                          Detta blir extra intressant om man fotograferar ett objekt belyst av ett lysrör som råkar ha spikar i samma området eftersom vissa färger då lätt fräts ut. Här är en Fjärilsciklid under Aquarelle som har extremt kraftig blå spik:
                          http://www.defblog.se

                          Kommentar

                          • Rickard
                            Användare
                            • april 2002
                            • 727

                            #14
                            Ursprungligen postat av cichlids4fun
                            ett intressant ämne, men det måste vara det tråkigaste inlägg jag nånsin läst, minst 5 ord jag inte vet vad det betyder ens, skriv så man begriper........... det går ju inte att få ett sammanhang när det blir obegripligt
                            Lite nördstämpel är det men jäkligt intressant.
                            M.v.h.
                            Rickard

                            Kommentar

                            • defdac
                              Användare
                              • april 2002
                              • 865

                              #15
                              Lite nördstämpel är det men jäkligt intressant.
                              Smaka på den här: "Ciklidforum". Ett forum som i huvudsak avhandlar en viss typ av akvariefiskar och olika aspekter på dessa fiskar, alltifrån skötsel, matning, ljussättning och fotografering av dessa.

                              Vi får nog ta fram stora stämpeln =)

                              (Om det inte framgår så säger jag naturligtvis detta självironiskt med tanke på att jag själv är växtnörd och håller på med växtakvarier)
                              http://www.defblog.se

                              Kommentar

                              Arbetssätt...