O. omnicaeruleus lever på djup mellan en till sex meter vid klippiga kuster. Den lever både vid brant sluttande och mer långgrunda kuststräckor.
En algätare som äter gröna och blågröna alger samt kiselalger i naturen. De olika populationerna har något olika födoval beroende på hur konkurrensen ser ut där de lever. I akvarium är räkmix eller annat foder med hög vegetabilisk halt lämpligt.
Hanarna går ofta i mer röda färgtoner än honorna och har tydligare äggfläckar på analfenan. Hanarna vid Makobe Island finns i fem olika färger (blå, gul, OB, WB och svart) medan honorna finns i fyra färger (brun, gul, WB och OB). OB står för ”orange blotch” och WB ”white blotch”. I övriga populationer förekommer inte alla dessa färger på samma gång.
Akvariet bör innehålla gott om gömställen, gärna några större stenar för att efterlikna deras naturliga miljö. Sand på bottnen är att föredra till alla viktoriaciklider. Ska man hålla den ihop med andra fiskar bör dessa inte vara alltför små och veka.
I likhet med alla viktoriaciklider är den en maternal (honan ruvar) munruvare. Kullarna är på 20 till 30 yngel som ruvas två och en halv till tre veckor. Arten är tämligen aggressiv och det är både hane och hona som är aggressiva. Aggressionen kan dock dämpas genom att man ger mycket mat och inte håller dem i mer än 25 °C.
Detta är den mest polymorfa (flerfärgade/flerformade) av de arter som är kända i Viktoriasjön. De olika färgvarianterna är ärftliga och har en invecklad koppling till den genetiska könsbestämningen samt partnerval. Detta samt varför så många färgvarianter finns inom samma population har intresserat forskare.
