Sandby Ciklidhobby
Annons

Astatotilapia latifasciata

Viktoriazebra, Zebra obliquidens


hane Foto: David Hansen
Släkte: Astatotilapia
Art: latifasciata
Grupp: Viktoriasjön och Östafrika
Beskrivning: Regan
År: 1929
Tidigare vetenskapligt namn: Astatotilapia latifasciatus, Haplochromis latifasciatus
Populärnamn: Viktoriazebra, Zebra obliquidens
Geografiskt område: Viktoriasjön och Östafrika
Typlokal: Kyogasjön
Utbredning: Kyoga- och Nawampasasjön
NCS Artbeskrivning: Albin Ekenberg, 2012-07-13

Temperatur
22-28°C
Volym
100 cm & 200 l
Längd
15 cm
pH
7.5-8

Naturlig biotop

Lever nära stränder med vattenväxter.

Föda

Äter i naturen främst insekter. I akvarie är räkmix, pellets, flingfoder mm lämpligt foder. Bör få foder innehållande astaxantin för att visa upp sina rätta färger.

Könsskillnad

Hanen har blir röd om magen och har fler och tydligare äggfläckar.

Akvariemiljö

Några stenar och vattenväxter gör att den trivs. Håll gärna grupper från fem individer och uppåt. Bäst fungerar de i grupper på tio eller fler individer. Håll den i akvarier med mycket fisk för att hålla ner aggression.

Beteende & lek

Tämligen tuff mot artfränder, men inte alls lika tuff mot andra arter. Men vissa hanar kan vara enormt tuffa även mot annan fisk. Mycket produktiv art som kan få kullar på upp till 150 yngel.

Allmänt

Kommer inte från Viktoriasjön trots handelsnamnet.

Lagerstatus

Akvarieimporten
Imazo
Kungälvs akvarium
Nols Akvariehobby
Ruinemans
Sandby Ciklidhobby
Sponsrad av

Bilder


Foto: Kevin Bauman
Foto: Kevin Bauman
munruvande hona
munruvande hona
Foto: Kevin Bauman
hane
hane
Foto: Albin Ekenberg
Lek
Lek
Foto: Jonatan Danielsson
hane
hane
Foto: Michael Persson

Fångstplatser


Lake Kyoga, Uganda

Nawampasasjön, Uganda


Odlingsformer



Felanmäl artbeskrivningen

Astatotilapia latifasciata i Ciklidbladet

Nummer Artikel
201803 Fem favoriter
200802 Guide till viktoriaciklider
201404 På jagt efter Haplochromis i Uganda!
202103 Rød/Grøn – Simpelt navn til en fantastisk fisk
201804 Sjælden cichlide – hvorfor, og skal de koste så meget?
201804 Vetenskapskrönikan