Cyberzoo
Annons

Nordiska Ciklidsällskapet

Bli medlem | Facebook | Youtube | Instagram | Sök

Geophagus parnaibae - Nordiska Ciklidsällskapet artregister

Bli medlem!

Genom att bli medlem så sponsrar du detta artregister.

Bli medlem

Foto: Tommi Suurip Text: David Rejdemyhr

Geophagus parnaibae
Geophagus sp. "parnaiba"


Släkte: Geophagus
Art: parnaibae
Grupp: Jordtare
Beskrivning: Staeck Schindler
År: 2006
Tidigare vetenskapligt namn: Geophagus sp. "parnaiba"
Populärnamn: Geophagus sp. "parnaiba"
Geografiskt område: Sydamerika
Typlokal: Richao Ponti nra Timon, Rio Parnaibas avrinningsomrde, delstaten Maranhao, Brasilien.
Utbredning: Rio Parnaibas avrinningsomrde i delstaterna Piaui och Maranhao, Brasilien.

Temperatur
24-31°C
Volym
100 cm & 350 l
Längd
16 cm
pH
6.5-7

Naturlig biotop

Frekommer i huvudsak i vattendrag med sandbotten och sker dr fda i sanden. Likt mnga jordtare finns de i flera olika biotoper och kan ven ptrffas i grunda vatten intill vxtlighet med nedfallna trdgrenar svl som multnande vxtmaterial frn omgivande vegetation. Typiskt r ocks en variationsrik botten med stenar sand och grus. Med sin specialitet att filtrera sand i sitt skande efter fda r sand ett viktigt element i deras biotop. Stora yngelkullar frekommer i svagt strmmande och grunda vatten med stora ansamlingar av lv och annat material frn nrliggande skogar.

Föda

I naturen ter de vxtdelar och insekter som gmmer sig i sanden eller det fina gruset, ven mindre fiskar kan tas men r inte den huvudsakliga fdan. I akvarium kan sjunkande sm pellets anvndas vilket ger en mjlighet att bibehlla beteendet som r s representativt fr arten. Mata grna vid upprepande tillfllen och lite t gngen.

Könsskillnad

Arten r vldigt svr att knsbestmma. Hos vuxna djur r honorna mindre och har kortare fenstrlar p buk- och ryggfena. Hanarna kan uppvisa en skarpare lutning p huvudet och allmnt ngot maskulinare drag. Lmpligen kps en mindre grupp in fr att lta dem para ut. Hannarna fr en markerad knl p huvudet som vuxna.

Akvariemiljö

D de har ett beteende som innefattar ett mer eller mindre stndigt silande av finns sand genom munnen och ut genom glarna r det viktigt att erbjuda en botten av finkornig sand (0-2mm) utan vassa kanter. Blir de fr mtta av att matas fr mycket kommer beteendet att sila sand minska. ven om de naturligt frekommer runt sandbankar med starkt ljussken fredrar de ngot mrkare belysning i akvarium. En inredning som ger mjlighet fr fisken att gmma sig under en gren dr de r i skydd frn belysningen r lmpligt. Annars krvs frhllandevis stora ppna sandytor.

Tnk ocks p att om mjligt placera akvariet p ett stlle i rummet som inte utsetts fr alltfr mycket strning som frbipassage eller pltsliga rrelser utanfr akvariet d det stressar fisken. Det viktigt med god filtrering fr att hlla en hg vattenkvalitet.

Beteende & lek

Parbildande art som dock kan byta partner i ett akvarium med mnga individer. De r biparentala ovofila munruvare. ggen lggs p ett vgrt eller lutande underlag som noggrant gjorts rent och tas omedelbart upp av frldrarna efter befruktning. ggen klcks efter 2-3 dagar och ynglen r sedan frisimmande efter ytterligare 7 dagar. De vaktas d noggrant av bda frldrarna.

Allmänt

Stjrtfenan knns igen p att den har alternerande horisontella band. De r inte lmpliga att hlla som ensamma individer utan en liten, eller nnu bttre, en strre grupp r att fredra.




Hela artregistret sponsras av

www.petsexpert.se


Bli medlem!

Genom att bli medlem så kan du ser utbredningen.

Bli medlem


Filmer


Hane, hona och yngel


Hane Foto: Tommi Suurip

Hona Foto: Tommi Suurip

Yngel Foto: Tommi Suurip

Fångstplatser




Odlingsformer