Satanoperca daemon

Släkte: Satanoperca
Art: daemon
Grupp: Jordätare
Beskrivning: Heckel
År: 1840
Populärnamn: Trefläcksjordätare, Threespot Eartheater
Geografiskt område: Sydamerika
Typlokal: Rio Negro vid Maribitanos, Amazonas, Brasilien.
Utbredning: Övre Rio Negro River i Brasilien och Venezuela; Flodområdet Orinoco i Colombia och Venezuela.
NCS Artbeskrivning: Hans Appelskog och Olof Blomqvist, 2018-02-18

Naturlig biotop

Sydamerika. Rio Negro, Rio Casiquiare samt övre Orinoco. Den lever i relativt långsamtflytande eller stillastående vattendrag, där botten är täckt med ett tjockt lager av löv och sediment. Storlek Ca 20 - 25 cm.

Föda

För att lek arten ska leka vill de ha ett kraftigare foder som kan sökas i eller på bottenmaterialet. Vita mygg, små vatteninsekter och ev. mask är att föredra framför pellets och flingfoder

Könsskillnad

Inga tydliga yttre könstecken. Enda säkra sättet att könsbestämma denna art är genom att fånga upp fiskarna och jämföra respektive könsöppningar

Akvariemiljö

En stor och ganska aggressiv ciklid som behöver rejält med utrymme och god filtrering utan att det blir en alltför kraftig strömning i akvariet. S. daemon behöver mjukt surt vatten med ett pH omkring 4.5 och relativt hög vattentemperatur för att leken överhuvudtaget ska komma till stånd

Beteende & lek

S. daemon använder delar av bottenmaterialet för att genomföra en lyckad lek. En hane och hona som har funnit varandra och är lekvilliga påbörjar leken med att gräva ut en rejäl grop i botten. Därefter avger honan sina ägg som befruktas direkt av hanen. Efter själva leken täcker föräldrarna över gropen med ägg genom att försiktigt lägga dit småsten och löv tills en hög på 4 - 5 cm helt täcker gropen. Honan bevakar lekreviret medan hanen håller koll på omgivningen och jagar bort eventuella inkräktare. Etter tre dagar grävs de nykläckta larverna fram och de flyttas försiktigt över till en ny grop, där samma procedur upprepas genom att föräldrarna ånyo täcker över sin avkomma. Etter ytterligare ca. sex dagar svärmar de frisimmande ynglen ut för att söka föda. Vid minsta fara försvinner de ner i bottenmaterialet igen. Ynglen tar direkt nykläckt artemia.