0
Nordiska Ciklidsällskapet
Logga in
Registrera
Artikelarkiv

Lista alla artiklar
Lista alla omslag
Lista alla frfattare

Skningar
Om skningar

Sk fritext i artiklar



Sk frfattare



Sk rtal/nummer




Admin artikelarkiv

Senaste ndringar
Lgg till artikel
Lgg till frfattare
Lgg till frfattarbild
Lgg till omslagsbild
Lgg till artikel som .pdf
Handbok admin



Du r inte inloggad: Oregistrerade Registrera mig
 

 Publicerad i Ciklidbladet nr: 01 / 1999
P. polleni och P. Bleekeri
Av: Tonny Brandt Andersen


Det startade fr ngra r sedan. Pltsligt kunde man, vid samma tidpunkt, lsa om spnnande ciklider i flera av vrldens ciklidtidskrifter. Man pratade om nya importer av ciklider frn Madagaskar.

Madagaskar r en stor , som r belgen ster om sdra Afrika. Egentligen kanske det inte r s speciellt, men vi knner till att utvecklingen dr tagit en speciell vndning genom annat liv p n. Ett exempel r halvaporna. Med hnsyn till cikliderna r det ocks tal om en speciell utveckling som delvis kan skas i ns historia.

Madagaskar och Indien har hngt ihop med Afrika fr mnga miljoner r sedan. Indien och Madagaskar har brjat avlgsna sig frn Afrika, dock har Indien avlgsnat sig mycket lngre. Det r faktiskt det omrde som har avlgsnat sig lngst och drmed lmnat Madagaskar efter sig, som har varit totalt isolerat i nstan 165 miljoner r. Det intressanta r att cikliderna p Madagaskar r nrmare beslktade med cikliderna (Etroplus-slktet) i Indien.

Man talar faktiskt om att utvecklingen har sttt still p Madagaskar och betraktar dessa arter som "gamla" ciklider. Med detta menas till exempel att ynglbiologin hos ngra av Madagaskars ciklider representerar den ursprungliga yngelbiologin, varifrn mnga spetsfundigheter, till exempel munruvning, bobyggande och liknande, har utvecklats ifrn. En representant frn en sdan "gammal" yngelbiologi r Paratilapia polleni, som har studerats i stora bassnger p American Museum of Natural History i New York.

Lite historia
Det var en hollndsk ichtylog, P. Bleeker, som 1868 beskrev Paratilapia polleni, utifrn fisk som fngats vid Nosy Be i Madagaskars nordvstligaste omrde. 1882 blev nnu en Paratilapia-art beskriven. Det var H. Sauvage som uppkallade arten efter P. Bleeker, som hade stllt upp slktet 14 r tidigare. Paratilapia bleekeri fngades nra huvudstaden Antananarivo, i sumpomrden.

Dessa tv arter blev dock 1904, i och med Jacques Pellegrins revision, rknade som en art och namnet Paratilapia bleekeri blev hnvisad till en plats som synonym. Bda arterna liknar ocks varann mycket, dock har Paratilapia bleekeri stora vita flckar p en svart grundfrg, medan flckarna hos Paratilapia polleni r mycket sm och i strre antal.

Paratilapia polleni
Som jag nmnde tidigare kom Paratilapia polleni till USA, dr de odlades 1991. Yngel frn denna odling spreds till akvarister i USA och Europa.

Genom en grossist i Sverige fick jag mjlighet att skaffa mig en liten grupp av dessa ungfiskar, men jag kunde inte odla vidare p dem. Det visade sig att gruppen fungerade bra ihop i ett 250-litersakvarium.

Men nr det sg ut som ett par hade skilt ut sig, och drmed upptakt till lek, flyttade jag de andra fiskarna till ett annat akvarium. D gick hanen ls p honan som blev illa skadad. Jag fann det drfr bst att stta tillbaka de vriga fiskarna, s alla blev samlade igen, och hanens aggressivitet inte enbart gick ut ver en fisk.

Under en period fungerade allt bra. Men s en dag dog alla pltsligt - utan ngon synbar anledning som sjukdom eller liknande. Jag misstnker dock det levande foder (nyfngat) som de fick dagen innan d ven andra fiskar i akvariekllaren dog.

Sedan dess har jag inte sett ngra exemplar av Paratilapia polleni som med sina 25 cm r en ciklid fr stora akvarier. Dock finns det avbildat tv varianter av P. polleni i det femte bandet av Mergus Atlas.

Jag har drfr inte upplevt leken, och drmed sjlv sett, hur fisken lgger sina 1 000 till 5 000 gg i klasar, lite i stil med vr inhemska gdda. Hftiga bilder med ggklasar som hnger i en trrot kan ses i tidskriften "Cichlid News", juli 1993.

Paratilapia bleekeri
Nr jag nu delar upp arten (Paratilapia polleni, vers. anm.) i tv arter beror det p att Paratilapia bleekeri senare blev erknd som en sjlvstndig art. Grunden till detta brjar egentligen med en amerikansk grossist, som bestller ngra Paratilapia bleekeri och samtidigt har Paratilapia polleni i sina akvarier. John OMally, som han heter, fick se bda arterna i deras skrmselteckning, allts det frgmnster de har nr de r rdda. Drmed blev han uppmrksam p flera detaljer som skilde dem t, men inte bara detta utan ven kroppsbyggnaden skilde sig t.

Bda arterna har sitt utbredningsomrde i de stliga och nordliga delarna av n. Man kan hitta dem i samma flodsystem p flera stllen, men d lever de inte i samma omrden av floden. De r allts knutna till var sin nisch.

Paratilapia bleekeri, som bara blir 18 cm, kom till hobbyn frn Frankrike. Det var tv fransmn, Jean-Claude Nourissat och Frdric Defond, som 1991 respektive 1988-1989 reste till Madagaskar fr att fnga och underska s mnga ciklidarter som mjligt. Resor med stor succ med hnsyn till nya arter, men de fick sannerligen betala ett hgt pris. Drfr kunde man i ciklidrsboken lsa ett minnesord till minne av Defond, som blev tagen av en krokodil under fngst av Paratilapia polleni. Paratilapia bleekeri blev sedan odlad i Frankrike och, via Uwe Werner, kom till Skandinavien varifrn jag fick sex exemplar frn en kamrat i Stockholm. Christer Fredriksson r en knd odlare och en mycket aktiv medlem i Nordiska Ciklidsllskapet. Kommer du till Stockholm r hans affr Akvarielagret verkligen vrt ett besk.

Med erfarenhet av Paratilapia polleni placerade jag mina nyfrvrvade Paratilapia bleekeri i ett 250-litersakvarium, men nr de brjade bli strre, var det en kamrat (Jan Srensen frn DCS) med strre akvarium som vertog fiskarna.

Jag fick tyvrr inga yngel, eller uppleva ngon lek, men Jan har haft gg av dem. I hans akvarium grvdes en liten frdjupning i bottenlagret och dr lade honan sina gg i en avlng klase. Honan stod ver klasen och viftade friskt vatten ver ggen med sdan kraft att om inte ggen varit ihopklistrade i en klase hade de varit spridda i hela akvariet.

Dessa observationer stmmer vl verens med vad man kan lsa i artikel_arkiv om Paratilapia polleni, till exempel av Dr Paul V. Loiselle och Melanie Stiassny som skriver:

"ggen r inte hftade till substratet individuellt. Varje gg har en lng klibbig trd som klibbar ihop med en annan trd. Det frdiga resultatet r ett centralt "rap" till vilket flera hundra gg r hftade.

Nr ggen avges i en grupp p bottenunderlaget blir resultatet helt enkelt en mycket lng strng av gg som under honans kraftiga viftningar samlar sig till en flera lager tjock klump."

Jag har frn Uwe Werner ftt reda p att leken hos honom frgicks av att hans Paratilapia bleekeri bet av alla bladen av en Anubias och att ggen drefter lades i klasar i rotsystemet.

Uwe Werner berttade ocks att de flera gnger anvnt sig av hlor nr de leker. Det r allts en mycket allsidig art som r en riktigt spnnande bekantskap. Arten lgger omkring 3 000 gg, men r inte de bsta yngelvrdarna, varfr det kan rekommenderas att ta ett par hundra gg t sidan fr att klcka dem artificiellt. Uppfdningen av ungarna vllar inga problem. De tar snart Artemia.

Madagaskar
Vi har nu i Danmark sett ngra f av de elva arter av ciklider som finns p Madagaskar, och det r skert p tiden att ni blir uppmrksamma p ns stvattensfauna ocks.

Madagaskar r en som r mycket hrjad av skogsskvling. Det leder till att det tunna lager av jord som krvs fr att vxter ska gro, frs ut av floderna i havet. Det r s allvarligt att de amerikanska rymdfrjorna har kunnat ta kort frn rymden, dr det tydligt ses att flodernas utlopp i havet frgas brunt av medfrd jord. Om detta fortstter kan man inte terplantera trd och buskar, vilket fr med sig ndrade livsfrhllanden fr de mnga endemiska djurarterna. Inte bara ovan vatten utan ven i floderna.

I Brasilien har man brjat att gra den lokala befolkningen intresserad av omrdets fauna genom att de kan slja traktens djur till den vriga vrldens hobbyfolk.

Till exempel finns en odlingsanlggning (dammodling) i Amazonas, dr man nu odlar kardinaltetra fr export. En ny utveckling, som kan gagna lokalbefolkningen, och drmed gra dem mindre beroende av att avverka och brnna skogsomrden fr att odla den magra jorden.

Arterna i Paratilapia-slktet r bara en frsmak. Det finns andra snygga och spnnande arter p vg mot vra breddgrader.

Hll bara gon och ron ppna, s fr du kanske en dag mjligheten att anskaffa exempelvis: Paretroplus dami, P. petiti, P. kieneri, P. polyactis eller P. maculatus. I USA odlas mnga av dessa arter kommersiellt.
Slktnamnet p de sistnmnda ger en antydan om de nra banden till de tre arterna i det indiska slktet Etroplus.
  


 
Mer artiklar ur:  / 19
Ciklidfronten
Tr. moori "rd regnbge"
"Cichlasoma" maculicauda
P. polleni och P. Bleeker
Apistogramma juruensis
Mrkliga upptckter hos R
Ps. sp. "Daktari"
Ciklidstmman i Stockholm
Freningsnytt
Bujurquina vittata
Teleogramrna brichardi
Hemichromis letourneuxi
Ps. sp. "Elongatus Chewer

>> Tillbaka till nummer  / 19

Mer Ciklidblad
Hr under kan du klicka p det Ciklidblad du vill lsa
6703  6704  6705  6706  6708  6709  6801  6802  6803  6804  6805  6806  6807  6808  6809  6901  6902  6903  6904  6905  6906  6907  6908  7001  7002  7003  7004  7005  7006  7007  7008  7009  7010  7101  7102  7103  7104  7105  7106  7107  7108  7109  7110  7201  7202  7203  7204  7205  7206  7207  7208  7209  7301  7302  7303  7304  7305  7306  7307  7308  7309  7401  7402  7403  7404  7405  7406  7407  7408  7409  7410  7501  7502  7503  7504  7505  7506  7507  7508  7509  7510  7601  7602  7603  7604  7605  7606  7607  7608  7609  7701  7702  7703  7704  7705  7706  7707  7708  7709  7801  7802  7803  7804  7805  7806  7807  7809  7901  7902  7903  7904  7905  7907  7909  8001  8002  8003  8004  8005  8006  8007  8008  8009  8010  8101  8102  8103  8104  8105  8106  8107  8108  8109  8110  8201  8202  8203  8204  8205  8206  8207  8208  8209  8210  8301  8302  8303  8304  8305  8306  8307  8308  8309  8310  8401  8402  8403  8404  8405  8406  8407  8408  8409  8410  8501  8502  8503  8504  8505  8506  8507  8508  8509  8510  8601  8602  8603  8604  8605  8606  8607  8608  8609  8610  8701  8702  8703  8704  8705  8706  8707  8708  8709  8710  8801  8802  8803  8804  8805  8806  8807  8808  8809  8810  8901  8902  8903  8904  8905  8906  8907  8908  8909  9001  9002  9003  9004  9005  9006  9007  9008  9009  9010  9101  9102  9103  9104  9105  9106  9107  9108  9109  9110  9201  9202  9203  9204  9205  9206  9207  9208  9209  9210  9301  9302  9303  9304  9305  9306  9307  9308  9309  9310  9401  9402  9403  9404  9405  9406  9407  9408  9409  9410  9501  9502  9503  9504  9505  9506  9507  9508  9509  9510  9601  9602  9603  9604  9605  9606  9607  9608  9609  9610  9701  9702  9703  9704  9705  9706  9707  9707  9708  9709  9710  9801  9802  9803  9804  9805  9806  9807  9808  9809  9810  9901  9902  9903  9904  9905  9906  200001  200002  200003  200004  200005  200006  200101  200102  200103  200104  200201  200202  200203  200204  200301  200302  200303  200304  200401  200402  200403  200404  200501  200502  200503  200504  200601  200602  200603  200604  200701  200702  200703  200704  200801  200802  200803  200804  200901  200902  200903  200904  201001  201002  201003  201004  201101  201102  201103  201104  201201  201202  201203  201204  201301  201302  201303  201304  201401