Hårt vs mjukt vatten... olika bakterier?

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg
  • ICC
    Användare
    • maj 2006
    • 243

    Hårt vs mjukt vatten... olika bakterier?

    Hej!
    Har gått och funderat på denna fråga ett tag. Vad tror/anser/vet ni andra?

    Ta ett exempel, vi utgår från två ytterfilter oberoende av varandra:
    Det ena filtret är kopplat till ett Malawikar med dess karakteristiska hårda vatten.
    Det andra filtret är kopplat till ett SA-kar med mjukt svartvatten.

    Har då dessa två ytterfilter olika sammansättning av nitrifikationsbakterier? Eller typ av bakterier rent allmänt för den delen?

    Tanken dök upp då jag är i färd med att starta upp ett Sydamerika kar, och jag har köpt ett nytt ytterfilter till detta. För att "få igång filtret" under tiden som jag bygger SA-karet, tänker jag låta filtret snurra i mitt Tanganyika-kar tills dess att SA-karet blir färdigt.

    Och även om kanske inte bakteriesammansättningen i ett filter som gått med hårt vs mjukt vatten ÄR den samma, så måste det väl ändå vara bättre att koppla in filtret än "helt nytt från kartong"...eller?

    Intressant fråga faktiskt, angående bakterier.
  • Freppo
    Användare
    • november 2014
    • 37

    #2
    Bakteriemässigt tror jag helt klart det är samma, men på något sätt spelar hårt/mjukt vatten in men svårt att tro bakterierna inte skulle vara samma.
    Jag skulle också hellre köra med ett inkört än att starta upp från scratch.

    Kommentar

    • Pabbe
      NCS Medlem
      • september 2006
      • 1805

      #3
      Hur bakterisammansättningen ev. skiljer lämnar jag åt någon annan, däremot lär det väl vara så att ett högre PH generellt ska gynna nyttiga nitrifikationsbakterier, och kör du ett malawikar kanske du vill ha ett högre PH. Nu säger du hårt vatten och det brukar visst hänga med av bara farten i malawikar, men Malawisjön har inte särskilt hårt vatten, men däremot högre PH. Hursomhelst så brukar många välja att kalka vattnet, främst för att buffra PH.

      I vart fall så gjorde jag ungefär samma för ett tag sedan, fast lite omvänt. Medans jag skiftade kar (Tanganyika med PH 8-8,5 och medelhårt eller mjukare vatten) så flyttade jag ytterfiltret från Tanganyika till ett ingånget SA, med kranvatten (Sthlm, dvs mjukt och PH neutralt). Sedan efter några veckor tillbaka till det nya Tanganyika. Verkar inte ha haft någon negativ inverkan någonstans.

      Kommentar

      • Thörre
        Användare
        • april 2013
        • 44

        #4
        Jag kan inte svara på din fråga men har själv aldrig lagt mycket tanke på att starta upp filter med bakterier innan fisk introduceras. Visst fyller inte akvariet med fisk den första veckan men ändå och har aldrig haft några bekymmer och är ganska snabb på att släppa i mycket fisk. Likadant att jag alltid när jag rengör ett filter rengör det så väl jag kan och alltid i samband med större vattenbyte. Inte för att säga att det överdrivet att köra in filter men mer frågande till hur mycket sanning det ligger i att filtret måste vara så väl inkört.

        Kommentar

        • ICC
          Användare
          • maj 2006
          • 243

          #5
          Tror i enighet med era svar att vi har samma åsikt. Att bakterierna i de olika biotoperna är typ de samma och i vilket jobb de utför. Och jag håller dessutom med dig Thörre -"mer frågande till hur mycket sanning det ligger i att filtret måste vara så väl inkört."
          Jag själv är inte jätte noggran. Det brukar allt som oftast gå bra med filter hit och dit, tvätta sand, sten från naturen mm mm.

          Kommentar

          • DaRe
            NCS Medlem
            • september 2009
            • 22831

            #6
            Det måste inte vara inkört, men kan du flytta en en mängd bakterier intill ett nystartat akvarium kommer du antaglligen helt slippa nitritspik. Ett bra sätt att få med bakterier är att ta ett inkört filter eller inredning från ett inkört akvarium.
            Klart du ska vara medlem! Vi har ett växande medlemsantal och kommande år är jubileumsår, vi firar det väldigt gärna tillsammans med dig!

            ///David
            Ordförande Nordiska Ciklidsällskapet

            Kommentar

            • kaj.p
              Användare
              • april 2002
              • 2294

              #7
              Begränsade fakorer för nitrifikation är bl.a syrehlat, pH, temperatur (Lie 1996) Den viktigaste parametern är syre. Men även neutralt pH, hög alkalinitet eftersom alkalinitet förbrukas samt en relativt hög temperatur äravgörande för att nitrifikationen ska ske.
              Här skiljer det oftast mellan ett Malawi pH över neutralt och ett Sydamerika kar som vill ha lägre pH .

              Bakteriernas tillväxthastighet är mycket långsam, på ett dygn kan de föröka sig mellan två till tre gånger. Det kan alltså ta flera veckor o få igång en fungerande flora. Att tillväxthastigheten är så låg beror på att ammonium och nitrioxidation är en relativt ineffektiv process. För varje kolatom som används vid celluppbyggnad måste ca 100 nitritmolekyler oxideras. (Ternström et.al, 1992) Möjligheten att finna nitrifierande bakterier som har högre tillväxthastighet är väldigt liten , därför är det istället viktigt att optimera tillvaron för de bakterier som finns (Ternström et.al, 1992).

              Sedan råder en viss oenighet om i vilket pH-intervall nitrifikationsprocessen bör ligga. Enligt naturvårdsverket (1991) är optimalt pH strax över 8. enligt Barnes & Bliss (1982) är det optimala pH-värdet mellan 8-8,5. Ternström (1992) menar att optimum ligger mellan 7.5 och 8.0.
              Enligt Lie (1996) är optimum i intervallet 7,5-8,5 men optimum utanför detta intervall har observerats.
              Det opitmala pH-värdet sjunker dock när ammoniumkoncentrationen ökar (Quinlam, 1984). Ett pH-värde lägre än 6 är ofärdelaktigt för nitrifierande bakterier enligt Haker (1999). Sammanfattningsvis kan konstateras att pH-värdet ej bör vara under 6 och helst inom intervallet 7,5-8,5

              Så livsrummet för nitrifikationsprocessen är betydligt bättre i ett Malawi kar än i ett SA kar.
              Diskussällskapet
              www.diskusforum.se

              Kommentar

              • ICC
                Användare
                • maj 2006
                • 243

                #8
                Det var ett utförligt och imponerande svar på mina funderingar Kaj. Du slog ner spiket på ett slag

                Kommentar

                • Ola Svensson
                  Användare
                  • april 2002
                  • 14633

                  #9
                  Ursprungligen postat av kaj.p
                  Begränsade fakorer för nitrifikation är bl.a syrehlat, pH, temperatur (Lie 1996) Den viktigaste parametern är syre. Men även neutralt pH, hög alkalinitet eftersom alkalinitet förbrukas samt en relativt hög temperatur äravgörande för att nitrifikationen ska ske.
                  Här skiljer det oftast mellan ett Malawi pH över neutralt och ett Sydamerika kar som vill ha lägre pH .

                  Bakteriernas tillväxthastighet är mycket långsam, på ett dygn kan de föröka sig mellan två till tre gånger. Det kan alltså ta flera veckor o få igång en fungerande flora. Att tillväxthastigheten är så låg beror på att ammonium och nitrioxidation är en relativt ineffektiv process. För varje kolatom som används vid celluppbyggnad måste ca 100 nitritmolekyler oxideras. (Ternström et.al, 1992) Möjligheten att finna nitrifierande bakterier som har högre tillväxthastighet är väldigt liten , därför är det istället viktigt att optimera tillvaron för de bakterier som finns (Ternström et.al, 1992).

                  Sedan råder en viss oenighet om i vilket pH-intervall nitrifikationsprocessen bör ligga. Enligt naturvårdsverket (1991) är optimalt pH strax över 8. enligt Barnes & Bliss (1982) är det optimala pH-värdet mellan 8-8,5. Ternström (1992) menar att optimum ligger mellan 7.5 och 8.0.
                  Enligt Lie (1996) är optimum i intervallet 7,5-8,5 men optimum utanför detta intervall har observerats.
                  Det opitmala pH-värdet sjunker dock när ammoniumkoncentrationen ökar (Quinlam, 1984). Ett pH-värde lägre än 6 är ofärdelaktigt för nitrifierande bakterier enligt Haker (1999). Sammanfattningsvis kan konstateras att pH-värdet ej bör vara under 6 och helst inom intervallet 7,5-8,5

                  Så livsrummet för nitrifikationsprocessen är betydligt bättre i ett Malawi kar än i ett SA kar.
                  Har du möjlighet att ge fullständiga referenser för dessa (särskilt om det är refereegranskade vetenskapliga tidskrifter eller om de har referenser för påståenden i artiklarna)

                  Lie (1996)
                  Ternström et al (1992)
                  Barnes & Bliss (1982)
                  Quinlam (1984)
                  Haker (1999)
                  Med vänliga hälsningar

                  Ola

                  Kommentar

                  • Pabbe
                    NCS Medlem
                    • september 2006
                    • 1805

                    #10
                    Det finns ofta en inneboende logik i mycket av vad vi företar oss. Tur det.

                    Malawi/Tanganyikakar brukar ju ofta vara ganska fattiga på syrealstrande och avfallsbortforslande växter. De flesta kanske inte just därför höjer PH och hårdhet, men det uppstår ju en kompensatorisk konsekvens då nitrifikationen sätter fart av högt PH och kanske kraftig cirkulation.
                    Omvänt i biotopkar med låga PH-värden och mjukt vatten finns ju ofta mycket växter.

                    Så sämsta tänkbara är väl afrikakar utan växter och enbart kranvatten med lägre PH.

                    Andra områden där inneboende logik verkar i det kanske dolda, är kanel till julmaten, eller i det indiska köket. Det hör ju till för det är gott, men ursprungligen kanske någon tillsatte det för att motverka sur mage och gasbildning

                    Kommentar

                    • kaj.p
                      Användare
                      • april 2002
                      • 2294

                      #11
                      Ola Det är flera år sedan jag skrev av detta för NDS räkning Men vet kommer ihåg att det mesta kom ur en publikation från Naturvårdsverket. Skall se om jag hittar den ingen. Artikeln Om Nitrifierande bakterier av Anders Ternström, Thomas Welander och Lars Gunnarsson finns i tidskriften Vatten (1992 sid 153-156) Eva Lie`s kom från Universitet i Lund så det hittar du säkert.
                      Diskussällskapet
                      www.diskusforum.se

                      Kommentar

                      • AmirA
                        Användare
                        • mars 2008
                        • 10

                        #12
                        Mycket har hänt sen 90-talet.

                        Trevlig läsning!

                        Kommentar

                        • Erik Österlund
                          Användare
                          • januari 2005
                          • 3788

                          #13
                          Har bara hunnit skumma, tack för bra länk!

                          Kommentar

                          Arbetssätt...