Sälja till affärer.

[Cassandra]

Visst kan jag hålla med om att jag också ofta går in i akvariebutiken och frågar om de kan tänka sig att köpa mina vuxna mbunas eller skapligt stora ungdjur. Önskar också att det fanns möjlighet att avstå om handlaren skulle ge mig ett för lågt bud vilket ofta är händer där jag bor. Här finns inte många akvariebutiker. Somliga köper överhuvudtaget inte in fisk av privatpersoner, andra nekar eftersom de endast plockar "guldkornen" från alla privatpersoner som vill sälja i tid och otid. (handlarens ord).
En del av mina malawi färgar inte ut förräns i ganska stor storlek. Dessa är betydligt svårare att sälja trots att de blir oerhört fina som vuxna. Här kräver de ofta att de skall vara utfärgade vid försäljning till akvariebutiken. I alla fall de gånger som fisken inte är färgade redan som yngel.

Själv undrar jag hur man får tag i en grossist ?

/Cassandra

[tropfrog]

Alla butiker och grossister är selektiva. Om du har fisk som dom vet inte säljer så är dom klart mindre interesserade av att köpa, det är givet. Men om kostnaden för att producera något är högre än intäckten man får av att sälja samma "vara" (på lång sikt), så är inte den "produkten" existensberättigad. Om handlaren köper in fisk till priser som ligger klart under vad det kostar er att odla fram dom, varför byter ni inte art till någon som är mer "marknadsatraktiv"? Alternativt odlar fram mindre kvantiteter. När jag odlade seriöst så gick jag till grosisten och frågade vilka fiskar han var interesserad av. Med den informationen i hand letade jag efter bra avelsdjur av just dom sorterna.

Om du vill veta var din närmaste grossist ligger så är gula sidorna ett bra hjälpmedel.
MVH
magnus

[Kjell Fohrman]

En minst sagt märklig diskussion och när man läser den så förstår man varför det finns så mycket korsningar ute i affärerna, varför fiskarna har fel färg, varför fiskarna har så oproportionella kroppsformer. Denna diskussion handlar nästan enbart om hur man skall få så mycket pengar som möjligt för sina fiskar - inte hur man skall odla för att få fram kvalité och därmed få bättre betalt.
Jag skulle vilja påstå att 95% av det som "privatodlarna" drar fram och levererar till affären är skräp och aldrig borde säljas.

Det är nu ca. 15 år sedan som jag sålde min zooaffär (var då också samtidigt grossist) men på den tiden så köpte jag enbart in kvalitetsfisk - detta gjorde också att min affär hade ett utomordentligt gott rykte för hög kvalitet och då också var störst i Norden på akvariefisk (med specialisering på ciklider).

Jag köpte inte en enda ciklid från en ”privatodlare” - pga av att det nästan alltid handlade om skräpfisk.
Att jag ändå hade en så stor sortering på ciklider berodde på att jag hade avtal med vissa storodlare som odlade fisk (främst ciklider) åt mig.
Jag ställde en hel del krav på dom och jag kontrollerade också regelbundet att dessa krav följdes.

Dessa var bl.a.
1/ Foder
Fiskarna måste från starten ha en korrekt kost som gör att de utvecklas på rätt sätt - både vad gäller färg och kroppsform.
De första veckorna (månaderna) är nykläckt artemia en självklarhet. Det ger fiskarna en bra basfärg samtidigt som det innebär att de måste jobba för maten, vilket ger en mer naturlig kroppsform än om de får en fet, proteinrik "död" kost.
De första veckorna är självklart viktigast, men även fortsättningsvis så måste de födas upp på ett sådant foder som motsvarar deras naturliga diet och dessutom ger dem bra färger.
Visst kan man snabbt "färga upp" en fisk för försäljning, men en sådan färg försvinner snabbt efter att kunden köpt fisken. Bra foder måste finnas med från den allra första matningen av ynglet fram till att slutkonsumenten köper det för att de starka färgerna skall sitta på "djupet".

2/ Korsningar
Massor av korsningar förekommer i handeln och det är oerhört vanligt med korsningar - antingen vanliga korsningar, eller genom sneakers.
Speciellt vanligt är detta bland malawiciklider (samtliga malawi kan korsa sig med varandra) men även andra grupper av ciklider korsar sig lätt.
Vad gäller malawi så ställde jag t.ex. som krav på odlarna att de i varje akvarium skulle ha maximalt två arter och då två arter som skiljde sig rejält utseendemässigt från varandra. Detta innebar inte att korsningar ändå kunde uppstå men det var åtminstone lätt att se när så skedde. Självfallet skulle varje artgrupp då innehålla flera av varje - aldrig udda fiskar i ett odlingsakvarium.

3/ Utrymme
Alldeles för vanligt i hemmaakvarier är att fiskarna dras upp för trångt. Gör de detta så kommer de sedan aldrig att kunna utvecklas på ett normalt sätt och sådana fiskar har inte i handeln att göra.
Självklart är det inte bara utrymmet (storleken på akvariet) som påverkar detta utan även vattenbytena.
Ett krav från min sida var då att odlingsanläggningen skulle vara tillräckligt stor satt i relation till hur mycket fisk som drogs fram och att det fanns bra rutiner för vattenbyten.

4/ Kvantitet
Tyvärr gör många odlare felet att de drar upp för många av en art och sedan dränker marknaden med dessa vilket gör fisken osäljbar. Får man fram många av en art så säljer man dom till alla affärer på en ort, på akvarieföreningarnas möten och idag också via internet. Detta gör att efterfrågan på denna art helt dör ut och nästa gång samme odlare försöker sälja en ny art (eller ännu värre - samma art igen) vill ingen affär ha dom eftersom de vet att denne odlares fiskar är osäljbara.
Nu sålde jag i och för sig över hela Norden så jag kunde ta ganska många av vissa arter, men trots detta så förde jag alltid en långsiktig diskussion med varje odlare om hur många av varje art som jag var beredd att ta emot över ett år och satte priset i relation till detta.

5/ Fel art
Det hänger lite ihop med ovanstående men får ändå en egen punkt. Många odlar arter som det inte alls finns någon efterfrågan på, eller mycket liten efterfrågan på. Oftast rör det sig om arter som är oerhört lättodlade men ändå inte säljs i jätteomfattning – att komma med sådana yngel till en affär är rätt meningslöst. Bättre är att istället ta reda på vilka fiskar de vill ha och odal på dessa.
Självklart förde jag även en diskussion med mina odlare om detta och fick satsa på att odla fiskar som det gick att sälja.

6/ Vattenvärden
Ett problem när odlare kommer till en affär med yngel är att deras yngel kan vara uppdragna i specialvärden, ofta vet de inte alls vilka vattenvärden de har i sina akvarier. Om dessa värden då skiljer sig mycket från affären kan det orsaka stora problem och svinnet på fisken kan bli stort.
De som odlade åt mig kände självklart alltid till vattenvärdena i sina akvarier och dessa var oftast någorlunda anpassade till de värden jag hade i affären. Om värdena i något fall skiljde sig markant åt fick jag alltid reda på det i förväg och kunde vidta adekvata åtgärder för att inga tillvänjningsproblem skulle uppstå.

7/ Avelsdjuren
De fiskar som man odlar på måste både ha starka färger, ha en normal kroppsform och vara bra föräldrar. Sådana föräldrar - sådana barn brukar man säga och det stämmer nog ännu bättre på fiskar än på människor.
Däremot var vildfångade föräldrar inget krav - i vissa fall så är t.o.m. urvalsodlade fiskar att föredra framför VF. Ofta var dock avlesdjuren vildfångade men det var nog mest av praktiska skäl - dvs det var lättare och går snabbare att få tag i fina VF föräldrar än odlade.

Nåväl detta var i korthet de krav jag ställde på "mina" odlare - självklart ställde de i gengäld en del krav på mig (de sålde ju enbart till mig) som att jag tog alla deras yngel (förutsatt att det låg inom kvanitetsöverenskommelsen – se ovan), att jag skaffade fram avelsdjur och prylar till dom (de köpte detta till mitt inköpspris).

Tyvärr är det så att kvalitén idag på de ciklider som odlas är väldigt låg och oftast skulle jag t.o.m. vilja påstå att singapore-odlade malawi håller en betydligt högre kvalitet än den genomsnittliga svenskodlade cikliden.

Men visst, jag skrev ovan att 95% var skräp av det som privatodlarna drar fram, men då återstår ju 5% som jag ju då borde ha kunnat köpa in på min tid. Det var bara det att det skulle ha krävts för mycket jobb att kolla upp dessa odlare för att det för min del skulle vara värt besväret.

Men visst, några undantag gjorde jag då och då från mina regler - några exempel
1/ Det handlade om yngel efter mycket svårodlade och ofta dyra fiskar: Anledning - de som odlade sådan fiskar visste ofta vad de gjorde och en korrekt skötsel var en förutsättning för att de framgångsrikt skulle kunna odla och dra upp sådana fiskar.
2/ De som på hobbynivå håller på med odling av tetror, barber etc. är oftast betydligt skickligare odlare än ciklidodlarna och därför är det mindre risk för dålig kvalité på ynglen när man köper in sådana fiskar.
3/ När ungdomar odlade fisk så brukade jag också köpa (eller snarare byta mot yngel) in av dem för att uppmuntra dem till att hålla på med en trevlig hobby. Självklart sålde jag sedan inte dessa yngel utan de fick t.ex. utgöra förplägnad till mina dryga metern långa arowanor.

Med all säkerhet har jag med ovanstående inlägg retat upp en del och det tänker jag inte be om ursäkt för snarare tvärtom - det vore kul. Kanske kan det bli en vettig diskussion ut av det - om inte strunt samma.
Ciklidhälsningar
Kjell

[imported_n/a]

Tack Kjell Du har helt rätt.

[tropfrog]

citatenna diskussion handlar nästan enbart om hur man skall få så mycket pengar som möjligt för sina fiskar - inte hur man skall odla för att få fram kvalité och därmed få bättre betalt.
Jag skulle vilja påstå att 95% av det som "privatodlarna" drar fram och levererar till affären är skräp och aldrig borde säljas.

Diskusionen för mig handlar inte om att få så mycket pengar som möjligt utan att till största möjliga mål undvika att handlare blåser småodlare. Det finns ett marknadsvärde på fisken som odlare inte skall understiga alltför mycket. Det handlar om att få "rätt pris" och inte om att få så mycket som möjligt för den. "Rätt pris" bestämms av marknaden och inte av dig eller någon annan (eller för att vara petig av dig OCH alla andra). För att känna till "rätt pris" måste man känna till marknaden, detta är för mig vad diskutionen handlar om: Att informera odlare om hur marknadsläget är, så att dom kan kräva "rätt pris".

Jag skulle vilja påstå att 95% eller mer av det som odlas i singapore är skräp. Men där skiljer sig våra uppfattningar tydligen markant, jag tycker att det finns väldigt många mycket duktiga odlare i Sverige.

Men oavsett vilken kvalité det är på fisken så kvarhåller jag att 1/3 av utpriset är en bra deal för bägge parter. Precis som överallt annars så gäller: Sämre kvalité genererar sämre utpris. Vill sen inte handlarna ha det för det priset så skall dom inte ha det, då är det bättre att sluta odla.

Om jag vill ha en bra cykel så får jag ge minst 10000kr, om jag nöjer mig med en sämre så kan jag klara mig med 2000kr. Detta vet både säljarna och köparna. Båda gör ett frivilligt val/övervägning mellan kvalitet och pris. Därför så säljs det minst 4 ggr så många skitcyklar som bra cyklar, vad det beror på skall jag inte gå in på. Men det är samma mekanism som gör att skitfisk säljs i affärer. Det är kunden som inte efterfrågar kvalitet som gör att kvalitet inte går att få tag på. Jämför guppi för 20 kr eller guppi för 10 kr: Vilken tror du den genomsnittliga akvaristen väljer? Jag tror att 95% väljer den för 10 kr, detta oavsett hur stor kvalité skillnaden är. Om sen den billigare är snyggare genom långtida linjeavel och därmed svagare som individ gör bara valet ännu enklare. Det är detta som driver att "fel" fisk hamnar i affärerna inte hobbyodlarnas små misstag med foder osv.

Att du när du hade affär ställde krav på dina leverantörer tycker jag är väldigt beundransvärt. Men jag misstänker att du hade tjänat mer pengar om du hade sålt sämre kvalité till billigare pris. Om du nu lyckades att nicha dig till att vara en kvalité affär och tjänade bäst på det, så tycker jag att det är väldigt bra gjort. Marknaden har inte plats för så många som säljer kvalité. Titta på Åleds som säljer den (oki, enligt mig) bästa kvaliten på akvariefisk i Sverige. De har också en grossistverksammhet, men priserna är för dyra så dom har förlorat 75% av sina återförsäljare för att dom har hållit kvar vid den lite högre kvalitén, folk vill inte betala för det. Än är dock priserna i deras affär överkomliga för oss konsumenter.

Diskutionen har fram till nu diskuterat dödsfall och kvalité, vi har ännu inte diskuterat kvantitet, men det kommer nog snart. 1/3 reglen kan man hålla sig till oavsett kvalitet, kvantitet, art eller annat som kan förändra UT värdet på fisken. Går en fisk att sälja för 60 kr så är 20 kr in väldigt förmånligt oavsett alla olika variabler.
MVH
Magnus

[Kjell Fohrman]

citatet finns ett marknadsvärde på fisken som odlare inte skall understiga alltför mycket.

Som jag skrev ovan så anser jag att marknadsvärdet för 95% av de ciklider som odlas är 0 kronor. Då tycker jag att det vore intressantare att diskutera på vilket sätt man skall odla fiskar för att de skall få ett värde - så att 95% blir bra istället för 5%.
Hur man skall höja kvaliten på fisken borde vara en väldigt viktig fråga för Nordiska Ciklidsällskapet att diskutera.

citat:Jag skulle vilja påstå att 95% eller mer av det som odlas i singapore är skräp. Men där skiljer sig våra uppfattningar tydligen markant, jag tycker att det finns väldigt många mycket duktiga odlare i Sverige.

Jag har en ganska gedigen erfarenhet av bägge delarna och jag håller som sagt inte med dig i den första delen.
Däremot så håller jag med dig om det finns många duktiga odlare i Sverige och de som verkligen är duktiga vet också ofta hur de skall få sålt sina fiskar - en DUKTIG odlare belönas i längden alltid.
Tyvärr är det dock så att väldigt få duktiga odlare är aktiva på internet - jag känner åtminstone 25 mycket duktiga odlare i Norden och högt räknat 2-3 stycken av dom har totalt i hela sitt liv skrivet mer än 10 inlägg i något fiskforum.

citat:Marknaden har inte plats för så många som säljer kvalité.

Det är möjligt att det är så och om det stämmer så motsäger det ju inte på något sätt mina åsikter om att affärerna idag köper in en massa "skräpfisk" från privatodlare, snarare tvärtom.

citat:Titta på Åleds som säljer den (oki, enligt mig) bästa kvaliten på akvariefisk i Sverige. De har också en grossistverksammhet, men priserna är för dyra så dom har förlorat 75% av sina återförsäljare för att dom har hållit kvar vid den lite högre kvalitén, folk vill inte betala för det.

Håller med om att Åled har bra fisk, men tycker inte att vi skall diskutera några enstaka exempel - det finns ju flera faktorer som spelar in för "framgång" än kvalitén på produkterna, men det är en helt annan fråga som inte hör hemma här.
Ciklidhälsningar
Kjell

[imported_n/a]

Patetiskt att läsa inlägg från gnidna hemmaodlare.
Har aldrig och ska aldrig köpa hemodlat. Jag frågar alltid handlarna var fisken kommer ifrån. (I alla källare sitter det någon snål "Jack W wannabee" och gnuggar händerna.)

[Ola Svensson]

citat:Hur man skall höja kvaliten på fisken borde vara en väldigt viktig fråga för Nordiska Ciklidsällskapet att diskutera.

Varför inte skriva en artikel till ciklidbladet?

Ok, det här ligger under "afrikanska ciklider" men det blandas nog ändå ihop en massa saker eftersom fisk och fisk inte är samma sak och fiskarnas arvsanlag påverkas inte av hur de fötts upp. Om fisken är av "urusel kvalitet" men man vet att orsaken är miljön, så är det bara att odla på. Att fisk inte är fisk tar Kjell upp med exemplet tetror men det finns massor av andra exempel där hemodlat håller högre kvalitet än storodlat (ungfödare är nog det tydligaste exemplet). När det gäller kortlivad fisk som man fixar en egen stam av (ex. killies) så är spelar det ingen roll. Om t ex kompis A fixar finfisk från kompis B och odlar men missköter dess yngel som *** så är det bara att odla på på hans avkomma ändå. Även inom ciklider finns stora grupper där åtminstone jag inte tycker att det verkar som om hemodlat är sämre än storodlat.

citat:Har aldrig och ska aldrig köpa hemodlat.

Överdriver du inte lite nu? Skulle rata tokfin fisk bara för att handlaren sa att "dessa har Namngiven Persson dragit upp från vildfångat hemma i sin källare", och istället köpa mindre fin F1 som köpts från Namngiven Grossist?

[tropfrog]

citatatetiskt att läsa inlägg från gnidna hemmaodlare.
Har aldrig och ska aldrig köpa hemodlat. Jag frågar alltid handlarna var fisken kommer ifrån. (I alla källare sitter det någon snål "Jack W wannabee" och gnuggar händerna.)

Jag är ingen gniden hemmaodlare (jag anar att du menar mig), jag odlart och säljer ingen som helst fisk. Det lade jag av med för länge sedan, för mycket jobb och för lite pengar. Vill man tjäna pengar så skall man inte välja zoo-branchen det finns mer lönsamma brancher.

Ger du mig en enda vettig anledning varför en hemmaodlare skall få så mycket mindra betalt än en grossist för samma sorts fisk av samma kvalité så lägger jag ner denna debatten. Påhopp undanbeder jag mig dock.

citatom jag skrev ovan så anser jag att marknadsvärdet för 95% av de ciklider som odlas är 0 kronor. .

Det fantastiska med marknadsvärde är att det är inte en persons omdöme som bestämmer priset (det provades i sovjet och fungerade inte).

(Det är en akumulerad efterfrågan vid ett visst pris som vägs mot en ackumulerad utbud vid samma pris. När utbud och efterfrågan möts råder jämviktspris. Det innebär att det finns en "lagom" omsättning på "varorna" så att hyllorna/lagerna aldrig står tomma och inte heller överfulla.)

Kan fisken säljas för x antal kronor så kan odlarna också ta betalt x/3 kr. Om fisken däremot inte kan säljas pga allt för dålig kvalité så har den heller inget marknadsvärde men då är det ingen handlare som tar in dom heller.

citatå tycker jag att det vore intressantare att diskutera på vilket sätt man skall odla fiskar för att de skall få ett värde - så att 95% blir bra istället för 5%.
Hur man skall höja kvaliten på fisken borde vara en väldigt viktig fråga för Nordiska Ciklidsällskapet att diskutera

Att diskutera hur man kan öka marknadsvärdet tror jag nog att både odlare och affärsinnehavare är interesserade av. Även ncs borde ha ett visst intresse i det. Men min 1/3 dels regel kommer inte heller här på kant. Ökar priset ut till kund pga bättre kvalité (i kombination med efterfrågan på kvalité förståss) så ökar också odlarens betalning för fisken. Detta innebär att både handlare och odlare tjänar på det.

MVH
Magnus

[olaJ]

Var drar vi gränsen för hemodlat BS?? Är det samma problematik som när grillkiosken säljer "Hemlagad" mos, fast den är lagad i kiosken? Är det skillnad på fisk som är odlad i en källare kontra i säg ett vardagsrum?

[Kjell Fohrman]

citat:Varför inte skriva en artikel till ciklidbladet?

Får väl se om det blir en tillräckligt bra diskussion här - så kan den säkert utgöra underlag till en större artikel i Ciklidbladet.

citat:fiskarnas arvsanlag påverkas inte av hur de fötts upp.

Där håller jag nog inte riktigt med, jag tror nog t.ex. att artificiellt kläckta yngel eller yngel från "skakade" honor får en sämre yngelvård i framtiden, men det är en annan fråga.
I övrigt håller jag i stort med - jag skrev ju också ovan
"Däremot var vildfångade föräldrar inget krav - i vissa fall så är t.o.m. urvalsodlade fiskar att föredra framför VF. Ofta var dock avelsdjuren vildfångade men det var nog mest av praktiska skäl - dvs det var lättare och går snabbare att få tag i fina VF föräldrar än odlade."

citat:Att fisk inte är fisk tar Kjell upp med exemplet tetror men det finns massor av andra exempel där hemodlat håller högre kvalitet än storodlat (ungfödare är nog det tydligaste exemplet).

Nu är det lite svårt att kategorisera (även om det var det jag gjorde ovan) och slå fast att det alltid är på ena eller andra sättet.
T.ex. vad gäller levandefödare så finns det vissa stammar (både bland hemma- och storodlarna) som är extremt ömtåliga och svåra att hålla vid liv. Att Asienodlade fisk här ofta får ett oförtjänt dåligt rykte beror nog snarast på att levandefödarna säljs i så pass stor storlek (viktmässigt går det väl 10 neoner på en svärdbärare) och att frakten är extremt dyr (för en svärdbärare är fraktkkostnaden från Asien dubbelt så hög som inköpspriset på fisken) vilket gör att de ofta packas alldeles för tätt vilket gör att de är i dålig kondition när de kommer och det ställer stora krav på den som skall acklimatisera sådana fiskar.

citat:Även inom ciklider finns stora grupper där åtminstone jag inte tycker att det verkar som om hemodlat är sämre än storodlat.

Nu vet jag inte riktigt vad du menar med hemodlat versus storodlat - menar du med hemodlat Svensson som har ett sällskapskar och ett yngelkar på 100 liter hemma och med storodlare den typen av odlare som odlade för mig (finns fortfarande flera sådan, även om de nu säljer till andra grossister) - i så fall håller jag definitivt inte med mig.
De ciklider som enligt mig håller sämst "kvalitet" i handeln idag är på malawi och Centralamerikasidan (sannolikt pga att de är lättast att odla).
De som odlar Tanganyika och Sydamerika håller genomsnittligt ofta en något högre nivå - självklart finns det massor av undantag från detta och ingen skall behöva känna sig utpekad för att vara en dålig odlare för att han/hon odlar malawi, eller ta åt sig av berömmet för att han/hon odlar sydamerika.
Ciklidhälsningar
Kjell

[imported_n/a]

En kamrat hade för några år sedan en zooaffär, jag hjälpte till ibland på min fritid. Det fanns inget jobbigare än dessa personer som skulle kränga fisk till affären (allt från marmorgurami,guppy till Riftciklider.You name it).
Ett av dom stora problemen var när man ville sälja yngel från lättodlade men ack så svårsålda fiskar. Zebraciklid,rödzebra,sajka m.m.
De flesta hemodlade fiskar (för att inte säga alla) var av urusel kvalitet precis som Kjell skriver (för att inte tala om alla möjliga och omöjliga korsningar). Jag är övertygad att det finns seriösa odlare som vill sälja direkt till butik men man ser dom mycket sällan (aldrig).
Den vanligaste "hemodlaren" som kommer för att kränga sin fisk är oftast
mamman till barnet som fått platy yngel i sitt 20/l kar eller Riftfantasten som inte fär plats med spontanlekta yngel i sitt redan överfulla "Malawikar".
Man tröttnar ganska fort.....

[Kjell Fohrman]

Tropfrog hann skriva ett inlägg medan jag skrev mitt förra

citatet fantastiska med marknadsvärde är att det är inte en persons omdöme som bestämmer priset.

Jag skrev ju också att det var där JAG ansåg att marknadsvärdet låg. Detta är självklart inte samma sak som att det är det pris som de får betalt.
Tvärtom så är det ju som så att det går att sälja vilket skräp som helst, bara man marknadsför det tillräckligt bra.
Däremot anser jag att det snarare är NCS uppgift att höja kvalitén på det som odlas, istället för att lära ut hur man skall kunna sälja skräp till så höga priser som möjligt.
Ciklidhälsningar
Kjell

[tropfrog]

citat:Jag skrev ju också att det var där JAG ansåg att marknadsvärdet låg. Detta är självklart inte samma sak som att det är det pris som de får betalt.
Tvärtom så är det ju som så att det går att sälja vilket skräp som helst, bara man marknadsför det tillräckligt bra.

Efterssom du faktiskt inte är ekonom så tänker jag inte förklara mer om vad marknadspris är, men jag kan konstatera att du grovt missuppfattat vad ett marknadspris innebär.

citatäremot anser jag att det snarare är NCS uppgift att höja kvalitén på det som odlas

Och där håller jag med dig, under förutsättning att kvalité i allmänhet efterfrågas. Inom ciklider är det väl så att genomsnittsakvaristen faktiskt efterfrågar kvalité och är beredd att betala för det, då är det en bra målsättning. För andra fiskar (läs sällskapsfiskar) finns det inte samma förståelse och inte heller samma efterfrågan på kvalité, här gäller snarare billigaste pris (ackumulerad efterfrågan).

citat:istället för att lära ut hur man skall kunna sälja skräp till så höga priser som möjligt.
Ciklidhälsningar

Här förekommer ytterligare ett missförstånd som jag försökt avfärda innan men inte lyckats. Jag anser inte att man skall sälja skräp till så höga priser så möjligt. Jag anser att man aldrig skall acceptera mindre än 1/3 av utpriset i betalning. Om man håller sig till den reglen så kommer både odlare och säljare att tjäna på högre kvalit´e.

citat:En kamrat hade för några år sedan en zooaffär, jag hjälpte till ibland på min fritid. Det fanns inget jobbigare än dessa personer som skulle kränga fisk till affären (allt från marmorgurami,guppy till Riftciklider.You name it).
Ett av dom stora problemen var när man ville sälja yngel från lättodlade men ack så svårsålda fiskar. Zebraciklid,rödzebra,sajka m.m.
De flesta hemodlade fiskar (för att inte säga alla) var av urusel kvalitet precis som Kjell skriver (för att inte tala om alla möjliga och omöjliga korsningar). Jag är övertygad att det finns seriösa odlare som vill sälja direkt till butik men man ser dom mycket sällan (aldrig).
Den vanligaste "hemodlaren" som kommer för att kränga sin fisk är oftast
mamman till barnet som fått platy yngel i sitt 20/l kar eller Riftfantasten som inte fär plats med spontanlekta yngel i sitt redan överfulla "Malawikar".
Man tröttnar ganska fort.....

Om det är fisk som butiken inte kan sälja så är det väl väldigt dumt att köpa in dom oavsett pris?

MVH
Magnus

[Kjell Fohrman]

citat:Efterssom du faktiskt inte är ekonom så tänker jag inte förklara mer om vad marknadspris är, men jag kan konstatera att du grovt missuppfattat vad ett marknadspris innebär.

kul - den enda utbildning jag har är faktiskt som ekonom. Jag har genom åren alltid skött bokföringen i mina egana företag både i Sverige och utomlands, men strunt samma du kan säkert åtskilligt mer om ekonomi än jag och det är ju en pseudodiskussion som inte hhar så mycket med ämnet att göra.

citatnom ciklider är det väl så att genomsnittsakvaristen faktiskt efterfrågar kvalité och är beredd att betala för det, då är det en bra målsättning. För andra fiskar (läs sällskapsfiskar) finns det inte samma förståelse och inte heller samma efterfrågan på kvalité, här gäller snarare billigaste pris (ackumulerad efterfrågan).

Håller inte alls med - snarare tror jag att det är ciklidisten som mest frågar efter priserna utan att jämföra kvalitén, än de som handlar vanlig fisk.

citat:Om det är fisk som butiken inte kan sälja så är det väl väldigt dumt att köpa in dom oavsett pris?

Håller helt med och jag har inte ovan skyllt den dåliga kvalitén på odlarna utan definitivt också på affärerna som köper in skräpet (ofta kanonbilligt eftersom de betalar med lite foder) istället för att säga nej.
Ciklidhälsningar
Kjell
PS: Lite av poängen med att jag lite förändrade inriktningen på denna tråd var att jag hoppades att det skulle uppstå en diskussion om de krav jag ställde på mina "odlare". Anser ni som odlare dom vara korrekta och följer ni dom? Om inte motivera varför?