Jag har sedan i vintras ett par VF Benthochromis tricoti/horii, det är ju inte helt självklart vilken som är vilken. Nåväl, på vårvintern spelade hanan intensivt under en period och honan fick snart en liten bula under hakan. Eftersom jag bara hade ett par och de var unga så tog jag ingen större notis om det även om hoppets låga tändes. Jag är därför osäker på tidpunkten för detta. Nu är det så att hon har behållit denna lilla bula och gör ännu det. Jag har under perioden aldrig sett henne utan bula, det rör sig om ungefär 7-8 veckor. Hon äter varje dag och då blir bulan betydligt mer markerad, när hon ätit färdigt blir den som vanligt igen. Det stämmer så långt med TroffeMickes rapporter. Jag har också hört att dom skall fånga och "tugga" luftbubblor, men har aldrig sett mina göra det.
Idag var det dock en oväntad förändring, hannen hade också en bula. Tror inte det är någon sjukdom. Det ser helt enkelt ut som om dom har nått i munnen. Så till det mest intressanta ur det här perspektivet, på 90-talet var det en akvarist på Gotland som köpte en grupp VF B.Tricoti, vuxna djur. När han släppte dom i akvariet spottade en hanne ut ett yngel! Jag har hört detta från säker källa, men har tvivlat eftersom de rapporter som hittills framkommit anger att dom är maternala munruvare.
Dagens observation ställer, åtminstone för mig, den historien i ett nytt ljus. Ett antal frågor infinner sig.
Först och främst
- Kan det vara möjligt att dom faktiskt tuggar? Det verkar ju nästan omöjligt, det kan förståss ha med tillgänglighet att göra.
Om det nu mot förmodan skulle vara så...
- är det vara så, att hanen och honan hjälps åt med tugget?
- om det stämmer, varför?
- kan det ha att göra med att dom lever så djupt?
- få yngel som skyddas länge är ju en hållbar strategi, har tricotin tagit det ett steg längre?
Jag är rätt uppfylld av detta och ville bara skriva ner mina funderingar och höra lite vad ni tror/vet om ämnet.
Mvh // Mathias (med hållna tummar...)
Idag var det dock en oväntad förändring, hannen hade också en bula. Tror inte det är någon sjukdom. Det ser helt enkelt ut som om dom har nått i munnen. Så till det mest intressanta ur det här perspektivet, på 90-talet var det en akvarist på Gotland som köpte en grupp VF B.Tricoti, vuxna djur. När han släppte dom i akvariet spottade en hanne ut ett yngel! Jag har hört detta från säker källa, men har tvivlat eftersom de rapporter som hittills framkommit anger att dom är maternala munruvare.
Dagens observation ställer, åtminstone för mig, den historien i ett nytt ljus. Ett antal frågor infinner sig.
Först och främst
- Kan det vara möjligt att dom faktiskt tuggar? Det verkar ju nästan omöjligt, det kan förståss ha med tillgänglighet att göra.
Om det nu mot förmodan skulle vara så...
- är det vara så, att hanen och honan hjälps åt med tugget?
- om det stämmer, varför?
- kan det ha att göra med att dom lever så djupt?
- få yngel som skyddas länge är ju en hållbar strategi, har tricotin tagit det ett steg längre?
Jag är rätt uppfylld av detta och ville bara skriva ner mina funderingar och höra lite vad ni tror/vet om ämnet.
Mvh // Mathias (med hållna tummar...)
Kommentar