Söker info om tanganyikor..

[pontus]

Vilket nummer Jonas E?

ja det tycer jag med.

[jonre723]

ja det tycer jag med.

Fylleposter är det bästa!

[Robin]

Sådär... nu har du fått en om irsacaen... plus att du fick en bonus: Julidochromis dickfeldi!
Kul att kunna hjälpa till lite så när jag ändå var igång kunde jag lika gärna göra en till artbeskrivning... Hoppas du är nöjd med dem (jag är i alla fall)!

Jättebra! Nu ska de bara in i byråkratin sen så.

[Rasmus Pedersen]

Nu har du fått en till, Neolamprologus signatus.

[Robin]

Nu har du fått en till, Neolamprologus signatus.

Tackar! Lägger upp den så fort jag får lite tid över.

[patrickeriksson]

Jag kan bidra med en beskriving av Julidochromis marlieri. Kolla gärna stavning och grammatik

Naturlig biotop:
Julidochromis marlieri är den största i Julidochromis gruppen och kan bli uppemot 15cm. De påträffas vid de nordvästra delarna av Tanganyika sjön i och runt sprickor och håligheter vid stenbiotoper på djup ner till cirka 30 meter. Liksom de andra i denna grupp simmar dom med buken nära underlaget, vilket gör att man ibland kan se dom simma upp och ner. Unga Julidochromis marlieri förväxlas ofta med Julidochromis transcriptus.

Akvariet:
Minst 75-100 liter är att rekommendera för ett enstaka par, men större är att föredra. Vill man ha två par krävs ett betydligt större akvarium. Jag har provat att ha två par i ett 120cm långt kar, men det fungerade inte. Det dominerande paret trakasserade ideligen de andra, trots gott om grottor för båda paren i vardera ände av akvariet. Liksom andra Tanganyika ciklider bör vattnet ha medel till högt PH, 7.5-9, och hårtheten gärna vara över 10GH. Vattnets KH bör också hållas på minst 7-8 för att undvika sviktningar i PH. Temperatur bör vara 24-28 grader. Akvariet måste vara inrett med mycket sten och håligheter. Håller man dessa med fiskar typ Cyprichromis eller Xenotilapia och liknande så kommer dom fram ifrån sina gömställen betydligt oftare.

Föda:
I naturen äter de både smådjur och alger. I akvariet kan man ibland se dom beta alger på stenarna. Bör matas med en varierande kost såsom pellets, räkor, ärtor etc.

Könsskillnader:
Man hör ofta att honorna är större än hanarna men det är nog inte att lita på. Det kan nog vara så att honorna växer snabbare än hanarna, men efter ett tag kommer hanarna ikapp och i slutändan blir dom större. Detta är dock spekulationer och mig veterligen finns ingen fakta som helt och fullt styrker det ena eller det andra. Dom par jag har haft har hanen varit större än honan. Det enda helt säkra sättet att skilja på könen är vid lek då hanens genital-papill är smal, lång, spetsig och något mer bakåtrikad, medans honans är rundare och kortare. Hanens genital-papill kan ibland också till viss del vara synlig även när det inte är lek.

Beteende och lek:
Julidochromis marlieri leker i små trånga grottor och sprickor. Ofta vet man inte att dom lekt förräns man ser små yngel. Antalet avkomma varierar, troligtvis beroende på olika förutsättningar. Det blir dock sällan bli mer än runt 50 yngel. Det har hänt att mina har lekt var tredje vecka. När ynglen kläckts efter 3-4 dagar, och sedan blivit frisimmade efter ytterligare cirka en vecka så håller dom sig till en och samma plats i grottan. När dom har blivit runt 1 cm så börjar dom utforska den närmaste omgivningen, och när dom är 2-2.5 cm så kan man se dom simma runt i grottor och sprickor letandes after föda. Man ser dom ofta äta alger på stenarna. Vid cirka 3 cm så börjar föräldrarna tycka att det är dags för ynglen att flytta ut och dom försvarar inte längre sin avkomma. Dock accepteras dom fortfarande och tillåts stanna i reviret. Till slut har man flera generationer som lever tillsammans. Julidochromis marlieri är duktiga föräldrar som mycket motiverat försvarar sin avkomma. Liksom andra fiskar i samma grupp så störs dom lätt av förändringar i miljön, vilket i värsta fall kan leda till att paret bryter upp.

Övrigt:
En mycket trevlig Julidochromis som kan hållas med nästan alla andra arter. Det skall dock påpekas att dom kan bli ganska aggressiva när dom har yngel att försvara, och speciellt vid lek. Har man dessa tillsammans med skygga fiskar så ser man dom inte så ofta, men blandar man dom med livligare fiskar så kommer dom gärna fram och utforskar även dom öppna ytorna i akvariet.

[Robin]

Tack Patrick!

[StefanL]

Artbeskrivning inskickad på Lamprologus similis.

[Robin]

Mottagen och inlagd i "Att göra-listan".

[Mike_Noren]

Tycker man kunde nämna att parbandet hos J. marlieri, som hos alla jullar, är mycket svagt, och hanen "skyller på honan" och jagar henne skoningslöst till döds vid störning.

[Rasmus Pedersen]

Här har jag en bild på min Lamprologus ornatipinnis-hane.

[Cutekid]

Tycker man kunde nämna att parbandet hos J. marlieri, som hos alla jullar, är mycket svagt, och hanen "skyller på honan" och jagar henne skoningslöst till döds vid störning.

Det är väl tvärtom? Honan som är större och läxar upp hanen.

Mvh

[Rasmus Pedersen]

Här är lite fler (och bättre, tycker jag) bilder på min Lamprologus ornatipinnis-hane
Använd dem gärna i artregistret...