Spekulera kring hypersnabb artbildning

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg
  • Erik Åhlander
    Användare
    • september 2006
    • 796

    #31
    Ursprungligen postat av Ola Svensson
    Hej igen

    Forst, jag har lagt upp en liten text i FAQ-en http://www.ciklid.se/faq_artikel_visa.asp?NR=712

    Tidsmässig variation. Fiskarna leker ej vid samma tillfälle. Siklöja och vårsiklöja är numera beskrivna som två arter. Siklöjan leker på hösten och vårsiklöjan lekar på våren. Med ett fenetiskt artbegrepp skulle de betraktas som en och samma art. Av sill finns det flera olika underarter, raser eller populationer *vilket beror på vem man pratar med. Vissa av dessa hålls isär genom att de leker vid olika tidpunkter, till exempel vårsill och höstsill.
    ....
    Kommentar

    Siklöja och vårsiklöja i exemplet ovan: Vårsiklöjan i varje sjö verkar vara närmare släkt med siklöjan i varje sjö än med andra vårsiklöjor (visade Bo Delling på FishBase-symposiet nu i höst). Om det då blir en vårsiklöjeart i varje sjö eller om man slår ihop siklöja och vårsiklöja till en art är ju en smaksak. Detsamma verkar vara fallet med sikarna. Men detta påverkar ju inte principen om tidsmässig variation.

    Kommentar

    • Kalle-Maja
      Användare
      • december 2004
      • 1324

      #32
      Ursprungligen postat av Zaphi
      I Malawisjön bildas nya arter förmodligen snabbare än någon annan stans i ryggraddjursvärlden. En ny art beräknas bildas varje 4000 år, vilket i ett evolutionsbiologisk perspektiv är superdupersnabbt.

      Det hade varit kul med en diskussion där vi spekulerar kring vilka mekanisker det är som tvingar fram dessa evolutionära specialiseringar som bildar nya arter. Alla inlägg är välkomna, även de av de lite med galna slaget...
      Bra initiativ till rolig tråd tycker jag. Kul att man som du antyder i ett annat inlägg borde kunna blanda mer lekmannamässiga idéer med våra egna superproffs synpunkter. Så har det ju oxå blivit i den här tråden. Jag är dock lite osäker på vad du menar med "mekanismer"; är det allt möjligt som kan förklara artutvecklingen eller är det kanske ungefär det Ola behandlar i sin FAQ-artikel?

      Kommentar

      Arbetssätt...