Sten i magen - vad gör man?

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg
  • FI
    Användare
    • augusti 2002
    • 3743

    Sten i magen - vad gör man?

    Det verkar som om en av mina fengäddor har lyckats svälja en sten, eller något annat som varken hostas upp eller smälter i magen, och den har simmat runt så i några veckor nu.
    Kan man hjälpa till på något sätt utan att skada fisken?
    Är det någon som vet vad som kan hända om stenen är kvar? Fisken käkar som vanligt och ser inte ut att lida vad jag kan se. Men det kanske är skadligt på sikt?
    Fredrik Isaksson
    Bildarkivet
  • zippoo
    Användare
    • november 2010
    • 23

    #2
    Jag kan nog tyvärr inte svara på din fråga men jag är lite nyfiken på hur du vet det (eller varför du tror det)? Är den så stor så att du ser en stor "klump" i magen eller? Om det är så så kan det ju inte vara nyttigt i alla fall...

    EDIT: Och jag kan inte tänka mig att det finns så mycket att göra åt det, men vad vet jag...
    Senast redigerad av zippoo; 31 januari 2011, 00:02.

    Kommentar

    • FI
      Användare
      • augusti 2002
      • 3743

      #3
      Jo man ser en rund klump på undersidan av buken som om den har svalt något. I övrigt märker man inget konstigt med den. Möjligtvis är den lite mer orolig (simmar runt mer än de övriga) men det är bara gissningar.
      Fredrik Isaksson
      Bildarkivet

      Kommentar

      • Ola Svensson
        Användare
        • april 2002
        • 14633

        #4
        Jag har försökt surfa rätt på hur fengäddors mage ser ut men misslyckats. Det här svaret utgår från hur vanliga benfiskars magar ser ut.

        Fisk som äter fisk har en kort tarm och oftast ett extremt kort svalg. Tänk på en gädda som kan ha en halv fisk stickande ut genom munnen samtidigt som huvudet bryts ner i magen. De har alltså ingen svalg som vi. Om den har en sten i magen ska den alltså enkelt kunna få ut den. Tarmen på fisk är dessutom extremt tålig. Igen gäddexemplet: En abborres spetsiga fenor gör inte hål på magen. Klipp upp tarmen nästa gång du fiskar och kolla hur svårt det är att trycka saxen genom tarmen! Utifrån detta är det alltså enklast att tro att 1) inget har fastnat och 2) om det har gjort det sköter nog firren det bäst själv. Detta bygger so sagt på att inte en fengädda är fundamentalt skild från strålfeniga "vanliga" fiskar samt att inte något mycket konstigt ramlat ner i akvariet (tja, inte vet jag vad det skulle vara - tuggummi kanske)
        Med vänliga hälsningar

        Ola

        Kommentar

        • FI
          Användare
          • augusti 2002
          • 3743

          #5
          Tackar för det svaret Ola! Nu känner jag mig lite lugnare. Jag har varit med om något liknande med en annan fengädda, som då svalde en rotbit. Den hittades på sanden någon dag senare. Stenen, eller vad det nu är, har legat i magen längre däremot, men det kanske ordnar sig det också på naturlig väg.
          Fredrik Isaksson
          Bildarkivet

          Kommentar

          • CizziB
            Användare
            • september 2006
            • 36

            #6
            Det beror lite på hur stora stenar den svalt och hur stor fengäddan är. Har tyvärr förlorat en ornatipinnis hona på 32cm pga sten i magen.




            Kommentar

            • Ola Svensson
              Användare
              • april 2002
              • 14633

              #7
              Ursprungligen postat av CizziB
              Det beror lite på hur stora stenar den svalt och hur stor fengäddan är. Har tyvärr förlorat en ornatipinnis hona på 32cm pga sten i magen.




              http://s2.postimage.org/JI1kA.jpg
              Det där ser ju jätteskumt ut. Ungefär som en fågelmage (och de äter sten för att mala maten). Jag utgår från att du sprättade upp den för att den betett sig konstigt och att du misstänkte något i magen.
              Med vänliga hälsningar

              Ola

              Kommentar

              • FI
                Användare
                • augusti 2002
                • 3743

                #8
                Oroande bilder och info CissiB :/
                Men min ser ut att må bra, än så länge, vad jag kan se. Vi får se hur det utvecklar sig. Tur i oturen är i alla fall att det är min minsta ornatipinnis. Gammelbjässarna lufsar på som vanligt i karet.

                En fundering, om de är så känsliga för fel saker i magen, borde de inte stupa titt som tätt av sånt här i naturen i så fall? Eller kan de som exemplet med fåglar käka sten för att mala sönder saker i magen, och ibland går det snett så stenen(arna) fastnar?
                Fredrik Isaksson
                Bildarkivet

                Kommentar

                • CizziB
                  Användare
                  • september 2006
                  • 36

                  #9
                  Ursprungligen postat av Ola Svensson
                  Det där ser ju jätteskumt ut. Ungefär som en fågelmage (och de äter sten för att mala maten). Jag utgår från att du sprättade upp den för att den betett sig konstigt och att du misstänkte något i magen.
                  Den hade som en "bula" på magen och verkade inte må så bra. Innan den började må sämre va det den som åt bäst av alla i karet. När den började må sämre magrade den av, började flyta med bakdelen och framdelen bara hängde. Tillslut så fick vi ta bort den och det va då vi klippte upp den för att undersöka. (Gör så nu med alla fengäddor som dör)

                  Ursprungligen postat av FI
                  Oroande bilder och info CissiB :/
                  Men min ser ut att må bra, än så länge, vad jag kan se. Vi får se hur det utvecklar sig. Tur i oturen är i alla fall att det är min minsta ornatipinnis. Gammelbjässarna lufsar på som vanligt i karet.

                  En fundering, om de är så känsliga för fel saker i magen, borde de inte stupa titt som tätt av sånt här i naturen i så fall? Eller kan de som exemplet med fåglar käka sten för att mala sönder saker i magen, och ibland går det snett så stenen(arna) fastnar?
                  Jag tror att lite sten i magen inte gör större skada... men det är när det börjar ta för mkt plats som det bli problem. Samt i naturen så äter dom ju inte allt för mkt ifrån botten å på såvis inte får i sig så mkt sten.

                  Hur stora är "gammelbjässarna?

                  Kommentar

                  • FI
                    Användare
                    • augusti 2002
                    • 3743

                    #10
                    Ursprungligen postat av CizziB
                    Jag tror att lite sten i magen inte gör större skada... men det är när det börjar ta för mkt plats som det bli problem. Samt i naturen så äter dom ju inte allt för mkt ifrån botten å på såvis inte får i sig så mkt sten.

                    Hur stora är "gammelbjässarna?
                    Sant, jag har kört mycket med sjunkande störpellets på sistone, inte bara positivt kanske om det finns risk för att nåt olämpligt ligger och skräpar också. De tar mat från ytan också nu då de går själva och har lite tid att lokalisera föda. Kanske man skulle laborera lite mer med sånt nu då man har chansen.

                    De tre äldsta är alla över 40 cm, den största närmar sig förmodligen 45 cm, en hona. Annars brukar jag byta fisk rätt ofta men just dessa tre och en giraffnosmal (ca 35 cm) har blivit kvar sedan de var småttingar, vilket är lite kul. Mellan 7 och 8 år på hela bunten. Vilket är en respektabel ålder i alla fall i min ägo. Då de var mindre var de bara statister så att säga, ytterst problemfria och lite udda bottenfiskar, gick med diverse ciklider i olika storlek. Men idag har de huvudrollen och största karet helt själva, i ärlighetens namn till stor del för att de är allt annat än problemfria idag. De har fått massor av levande foder under hela uppväxten och jag antar att jag nu till slut har fått se baksidan av det. :/
                    Fredrik Isaksson
                    Bildarkivet

                    Kommentar

                    • CizziB
                      Användare
                      • september 2006
                      • 36

                      #11
                      Ursprungligen postat av FI
                      Sant, jag har kört mycket med sjunkande störpellets på sistone, inte bara positivt kanske om det finns risk för att nåt olämpligt ligger och skräpar också. De tar mat från ytan också nu då de går själva och har lite tid att lokalisera föda. Kanske man skulle laborera lite mer med sånt nu då man har chansen.

                      De tre äldsta är alla över 40 cm, den största närmar sig förmodligen 45 cm, en hona. Annars brukar jag byta fisk rätt ofta men just dessa tre och en giraffnosmal (ca 35 cm) har blivit kvar sedan de var småttingar, vilket är lite kul. Mellan 7 och 8 år på hela bunten. Vilket är en respektabel ålder i alla fall i min ägo. Då de var mindre var de bara statister så att säga, ytterst problemfria och lite udda bottenfiskar, gick med diverse ciklider i olika storlek. Men idag har de huvudrollen och största karet helt själva, i ärlighetens namn till stor del för att de är allt annat än problemfria idag. De har fått massor av levande foder under hela uppväxten och jag antar att jag nu till slut har fått se baksidan av det. :/
                      Nice! Hör av dig om du ska sälja dom nån gång... då kan dom få ingå i min avelsgrupp

                      En varierad diet är det bästa anser jag, allt från levande fisk till pellets. För att undvika grus i magen så är det bästa bottenmaterialet fin sand, för då passerar det lättare i deras tarmar. Dock kör jag oxså med grus (engelsk sjösten)... Har tänkt byta men vill inte förstöra avelkaret som dom trivs så bra i.

                      Kommentar

                      • FI
                        Användare
                        • augusti 2002
                        • 3743

                        #12
                        Ursprungligen postat av CizziB
                        Nice! Hör av dig om du ska sälja dom nån gång... då kan dom få ingå i min avelsgrupp

                        En varierad diet är det bästa anser jag, allt från levande fisk till pellets. För att undvika grus i magen så är det bästa bottenmaterialet fin sand, för då passerar det lättare i deras tarmar. Dock kör jag oxså med grus (engelsk sjösten)... Har tänkt byta men vill inte förstöra avelkaret som dom trivs så bra i.
                        Absolut Jag skulle förmodligen ångra mig om jag sålde dem men slutar det med det så hör jag helt klart av mig, det känns bättre att veta säkert att fiskarna hamnar hos ännu en entusiast.

                        Håller helt med angående både mat och bottenmaterial, jag kör med samma här, men har nog stuntals varit lite för ivrig med levandefodret misstänker jag. Men men, jag introducerade två mindre fengäddor i karet i höst och de har klarat sig utmärkt så de är inte totalt inkompatibla allt som slängs i än.
                        Tyvärr gjorde jag ett byte från grus till sand i karet de går nu utan att städa ur ordentligt så fisken med stenen i magen har säkert hittat något hårt i sanden och käkat upp det i tron att det var en störpellets kanske. Planen är att byta kar åt dem framåt våren-sommaren så då ska jag se till att inget grus följer med.
                        Fredrik Isaksson
                        Bildarkivet

                        Kommentar

                        • CizziB
                          Användare
                          • september 2006
                          • 36

                          #13
                          Ursprungligen postat av FI
                          Absolut Jag skulle förmodligen ångra mig om jag sålde dem men slutar det med det så hör jag helt klart av mig, det känns bättre att veta säkert att fiskarna hamnar hos ännu en entusiast.

                          Håller helt med angående både mat och bottenmaterial, jag kör med samma här, men har nog stuntals varit lite för ivrig med levandefodret misstänker jag. Men men, jag introducerade två mindre fengäddor i karet i höst och de har klarat sig utmärkt så de är inte totalt inkompatibla allt som slängs i än.
                          Tyvärr gjorde jag ett byte från grus till sand i karet de går nu utan att städa ur ordentligt så fisken med stenen i magen har säkert hittat något hårt i sanden och käkat upp det i tron att det var en störpellets kanske. Planen är att byta kar åt dem framåt våren-sommaren så då ska jag se till att inget grus följer med.
                          Haha entusiast är det minsta man kan kalla mig, de flesta säger att jag har ett polypterus-beroende å inte är helt frisk Men det kanske ligger nått i det, för jag har 47-48st

                          Störpellets har jag aldrig testat till mina, jag kör främst hikari (både flytande och sjunkande) men ibland även laxpellets. Strömming får dom oxså då och då.

                          Kolla gärna in min fototråd på MFK om du inte redan gjort det:


                          Har även en del filmsnuttar på YouTube:

                          Kommentar

                          • FI
                            Användare
                            • augusti 2002
                            • 3743

                            #14
                            Ursprungligen postat av CizziB
                            Haha entusiast är det minsta man kan kalla mig, de flesta säger att jag har ett polypterus-beroende å inte är helt frisk Men det kanske ligger nått i det, för jag har 47-48st

                            Störpellets har jag aldrig testat till mina, jag kör främst hikari (både flytande och sjunkande) men ibland även laxpellets. Strömming får dom oxså då och då.

                            Kolla gärna in min fototråd på MFK om du inte redan gjort det:


                            Har även en del filmsnuttar på YouTube:
                            www.youtube.com/cizziB/
                            Hehe mja det säger kanske en del också då du är osäker på antalet, då det är svårt att räkna dem så har man nog tillräckligt många tror jag Men the more the merrier brukar man väl säga

                            Jag har kikat lite i trådarna på MFK, skummade igenom tråden om odlingen då mina höll på också och letade lite tips men kom aldrig till skott och satsade seriöst. Man får väl se om det blir av någon gång.


                            Det blir mycket offtopic nu men...
                            Vilken art gillar du mest?

                            För egen del är det ornatipinnisen som är favoriten. Utseendemässigt gillar jag endlicherin mer då båda arterna kommer upp i storlek, ornatipinnisen blir lite blek, men endlicherin tycker jag blir så tråkig om de inte har något och jaga så den faller på det. Alla jag har provat med underbett har för övrigt haft samma beteende. Kanske är de för utpräglade fiskätare för att bli "bra akvariefisk"? Eller också blir de roligare då de blir större, de jag har testat har alla varit 20-25cm som mest.
                            Senegalusen är en favorit också förresten. Pigg och nyfiken. Men det var länge sedan jag hade en nu.
                            Fredrik Isaksson
                            Bildarkivet

                            Kommentar

                            • FI
                              Användare
                              • augusti 2002
                              • 3743

                              #15
                              CizziB: Jag kikade just i bildtråden din och såg att du nyligen hade tappat några fengäddor. Vet du vad de dog av? Inte mitt område direkt men det enda som slår mig är att de ser otroligt tjocka ut jämfört med mina, även i övriga bilder ser i princip alla väldigt runda ut. Det kan inte vara så att de äter för mycket och brister på något sätt inombords om de dessutom producerar ägg?

                              En bild på min största ornatipinnis bara för jämförelsens skull
                              Fredrik Isaksson
                              Bildarkivet

                              Kommentar

                              Arbetssätt...