Apistogramma barlowi

Släkte: Apistogramma
Art: barlowi
Grupp: Dvärgciklider
Beskrivning: Römer & Hahn
År: 2008
Tidigare vetenskapligt namn: Apistogramma sp. "maulbrüter", Apistogramma sp. "mouthbrooder", Apistogramma sp. “hauswell”, Apistogramma sp. “lidstrich”, Apistogramma sp. "brustband", Apistogramma sp. "breast-band", Apistogramma sp. "glaser", Apistogramma sp. "red-face", Apistogramma sp. "half orange tail"
Populärnamn: Munruvarapistogramma, A174
Geografiskt område: Sydamerika
Typlokal: Mindre biflod som mynnar i Rio Ampiyacu, nära byn El Pozo, Loretto, Peru.
Utbredning: Endast känd området nära typlokalen, nordvästra Peru.
NCS Artbeskrivning: David Rejdemyhr, 2017-04-20

Naturlig biotop

Finns ofta i långsamflytande, nära stillastående vattendrag. Flodbottnen kan variera från ren sandbotten utan växter med enstaka stenar till ytor täckta av mängder med grenar och halvt förmultnade löv som bildar mängder med gömställen. Vattnet är i allmänhet mjukt och har ett lågt pH-värde. I samma vatten förekommer Apistogramma agassizii

Föda

Lever huvudsakligen av bottenlevande insekter och larver. I akvarium tar den de flesta foder, men det rekommenderas att regelbundet mata med olika levande eller fryst foder såsom exempelvis Artemia, dafnier och Cyclops

Könsskillnad

Hanarna har avsevärt längre fenstrålar än honorna och är avsevärt större. Hanarna har också röd och blå färgteckning runt ansiktet vilket honorna saknar. Honorna har den för Apistogramma typiska gula kroppsfärgen som blir avsevärt intensivare under lek och yngelvård

Akvariemiljö

Den behöver inte stor yta, men då aggression kan förekomma mellan könen inför och mellan lek är det bra med gott om gömställen och områden där honan eller hanen kan gömma sig från den andra. Vattnet bör vara nära stillastående för att arten ska komma fullt till rätta. Då den leker i grottor eller under stenar bör inredning som motsvarar detta behov användas. Vanligt och väl fungerande är väl rengjorda kokosnötskal

Beteende & lek

A. barlowi är en av få Apistogramma som är biparental larvofil munruvare. De börjar leken med en lång tids uppvaktande som med tiden intensifieras. Under uppvaktandet bygger hanarna små högar av sand för att imponera på honorna. En möjlig hypotes är att hanarna med sina högar visar sin förmåga att ruva yngel då högarna indikerar kraftig mun. När äggläggning börjar närma sig läggs äggen i en grop eller i en grotta och vaktas till de kläckts. På vissa substrat såsom finare sand tas äggen omedelbart upp av honan. Efter kläckning turas föräldrarna oftast om med ruvning till ynglen är för stora. Även efter detta skyddas de av föräldrarna en tid. I huvudsak ar honan ansvaret för ynglen och släpper endast ut dem då hon äter.

Allmänt

A. barlowi finns i ett litet område men delas ändå upp i två olika former, en röd form från Rio Yaguashiyacu, som har mörkare färg generellt och röda markeringar på huvudet, samt en vit form från Rio Ampiyacu. Den röda formen går ibland under namnet A. sp. "glaser" och den vita under A. sp. "hauswell". Arten är namngiven efter den beteendeforskande iktyologen George W. Barlow. Skiljer sig från övriga Apistogramma genom det förhållandevis stora huvudet och mycket kraftiga mundelar.

Litteratur

Römer, Uwe & Ingo Hahn. 2008. "Apistogramma barlowi sp. n.; Description of a new facultative mouth-breeding cichlid species (Teleostei: Perciformes: Geophaginae) from Northern Peru". Vertebrate Zoology. 58 (1) 2008.

Farias, I. P., G. Ortí, I. Sampaio, H. Schneider and A. Meyer, 2001 - Journal of Molecular Evolution 53(2): 89-103 The cytochrome b gene as a phylogenetic marker: the limits of resolution for analyzing relationships among cichlid fishes.

Farias, I. P., G. Ortí, I. Sampaio, H. Schneider and A. Meyer, 1999 - Journal of Molecular Evolution 48(6): 703-711 Mitochondrial DNA phylogeny of the family Cichlidae: monophyly and fast molecular evolution of the Neotropical assemblage.

López-Fernández, H., R. L. Honeycutt, M. L. J. Stiassny and K. O. Winemiller, 2005 - Zoologica Scripta 34(6): 627-651 Morphology, molecules, and character congruence in the phylogeny of South American geophagine cichlids (Perciformes, Labroidei).

Römer, U., 2006 - Mergus Verlag GmbH: 1-1320 Cichlid Atlas: v. 2