Andinoacara rivulatus

Naturlig biotop

De återfinns över ett brett spektra av biotoper. Allt från snabbt flödande klarvattenfloder med grusig till stenig botten till stillastående grunda områden med mycket löv och grenar. De största exemplaren finns i huvudsak i de större flodernas huvudfåra på djupt vatten. (Stawikowski & Werner 1998)

Föda

I naturen är arten en rovfisk som livnär sig på insekter, unga grodor och salamandrar, men också mindre fisk. I akvarium ratar de vuxna fiskarna inte någon typ av foder - viktigt är att inte ge för mycket och för kraftigt foder. Fodret bör också vara lite större i formatet. Man kan med fördel lägga in någon eller några fastedagar i månaden.

Könsskillnad

Hanen är oftast betydligt större och kraftigare, äldre hanar utvecklar en puckel i pannan. Hanen är också högre i kroppen än honan.

Akvariemiljö

Den här stora och mycket tuffa cikliden kräver ett akvarium av större mått. Om man tänker sig att odla Andinoacara rivulatus, så behövs det rejält med svängrum kring paret och den stora kullen yngel. Rikligt med gömställen i form av stenar, växter och rötter rekommenderas. Vidare är det viktigt med regelbundna vattenbyten, då stora fiskar och många yngel avger en mängd avfallsprodukter. Fisken föredrar ett något hårt och alkaliskt vatten (pH > 7.0).

Beteende & lek

Denna storvuxna ciklid kan uppträda aggressivt och tufft gentemot mindre och svagare fiskar. Speciellt aggressiva är de vid tiden för lek. Det är inte ovanligt att fisken möblerar om i akvariet genom att gräva i sanden, speciellt vid lektid. Ett par som har funnit varandra tar ett revir som försvaras mycket starkt. Vid leken lägger honan flera hundra ägg, som kläcks efter tre - fyra dagar. Ynglen är frisimmande sju - åtta dagar senare och matas direkt med nykläckt Artemia. Hanen försvarar de unga intensivt. Vid parets första lekförsök är det inte ovanligt att ägg eller yngel äts upp av föräldradjuren.