0
Nordiska Ciklidsällskapet
Logga in
Registrera
Artikelarkiv

Lista alla artiklar
Lista alla omslag
Lista alla frfattare

Skningar
Om skningar

Sk fritext i artiklar



Sk frfattare



Sk rtal/nummer




Admin artikelarkiv

Senaste ndringar
Lgg till artikel
Lgg till frfattare
Lgg till frfattarbild
Lgg till omslagsbild
Lgg till artikel som .pdf
Handbok admin



Du r inte inloggad: Oregistrerade Registrera mig
 

 Publicerad i Ciklidbladet nr: 07 / 1984
Avel, inavel, och odling
Av: Sverre Sjlander


ven om det naturligtvis r roligt med nya arter, spnnande importer, ny
teknik eller raffinerade inredningar r vi mnga, som tycker att odling nd
r det roligaste i akvariehobbyn. Att vrda sina fiskar s vl att de kommer
i lekform. att bjuda dem betingelser s att leken lyckas, att klara gg och
yngel under de frsta dagarna, och att till slut med stolthet kunna titta p
ett jmnt, piggt och livligt stim ungfiskar, det slr tminstone fr mig ut
knslan av att kunna peka p en oknd fisk som man just frvrvat fr s
stora pengar att bara det i sig ger fisken status, knslan av att vara ensam
med det senaste.




Det tilltagande intresset fr odling gr ocks att mnga som inte har s
stora erfarenheter brjar, och ven om vi numera har en uppsj p goda
akvaribcker kan det nog vara p sin plats att pminna om en del
biologiska fakta, som r viktiga nr det gller odling. Kanske en och annan
gammal rv ocks kan ha nytta av det, tminstone om man skall dma efter
den ltthet som man slnger ur sig frklaringar om "inavel", "degeneration"
eller "snderavlat" nr man skall frklara varfr en kull inte ser s bra ut.




Lt oss brja med en snabbrepetition av litet elementr rftlighetslra. I
alla celler i fiskens kropp finns som bekant en uppsttning kromosomer,
lnga trdar som genom sin molekyluppbyggnad bestmmer hur cellen
skall leva och utvecklas, och drmed hur fisken skall se ut och fungera.
Kromosomerna finns i dubbel uppsttning i alla celler, utom i knscellerna,
allts i spermier och obefruktade gg. Fisken, liksom mnniskan, har allts
ftt den ena kromosomen i varje par frn sin far, och den andra frn sin
mor.




Det hr innebr ju att det finns tv uppsttningar anlag, och allts i viss
mn att det finns ett anlag i reserv i varje enskilt fall. ven om anlagen i
ett par kan vara litet olika, s att t.ex. anlaget fr frg i den kromosom
som kommer frn fadern ger svart frg, medan motsvarande anlag i
kromosomen frn modern ger rd frg, s r det nd s att bda anlagen
nd i princip har samma funktion: i det hr fallet att bestmma frgen.




Lt oss allts konstatera att det alltid finns tv anlag, dr det ena kan
fungera som reserv fr det andra, en frenkling som inte r alldeles riktig,
men tillrcklig fr det fljande resonemanget.




Om det nmligen sker en mutation, en frndring av ett anlag (t.ex. genom
att strlning slr snder molekylstrukturen) s blir djuret oftast helt
normalt iallafall, eftersom bara det ena anlaget har skadats. Man kan allts
inte se p fisken att den bara har ett riktigt anlag.




Nu behver det inte ndvndigtvis ske ngon mutation, utan mnga helt
normala anlag r sdana att de lter sig undertryckas av andra. De som
lter sig undertryckas av andra kallar man recessiv, och de som
undertrycker dominanta. Hos oss mnniskor r t.ex. anlaget fr brungdhet
dominant, medan anlaget fr blgdhet r recessivt. Om man har bda
anlagen bruna, blir man brungd, om bda r bla, blir man blgd, men
om man fr ett brunt frn ena frldern och ett bltt frn den andra, d blir
man brungd.




Det bruna anlaget bestmmer allts, och undertrycker det bl. Nu brjar
det bli intressant fr odlaren. En fisk kan allts se helt frisk och normal
ut, men nd bra p mnga skadade eller dliga anlag. De kommer inte att
mrkas, s lnge det finns ett friskt i varje par, som kan ta ver. Fisken
kan ocks ha anlag fr egenskaper som inte alls syns, andra frger, andra
former o.s.v., men s lnge dessa recessiva anlag krs ver av dominanta
blir allt normalt.




Men vad hnder om vi parar tv syskon med varandra? Jo, i normala fall
r det liten chans att fadern i ett par rkar ha samma skadade anlag och
samma recessiva anlag som modern. Det r helt enkelt inte sannolikt, det
troliga r att skador och recessiva anlag sitter p olika stllen i olika
kromosomer. Men hos en bror och en syster r sjlvfallet chansen mycket
strre att resultatet skall bli att bda anlagen i olika par r skadade eller
recessiva. Till och med hos kusiner r chansen mycket strre n hos
obeslktade individer, och kan rent matematiskt enkelt rknas fram.




S enkelt r det allts, i princip: alla individer har hr och var dliga
anlag, men oftast kompenseras de dliga av ett gott anlag. Men ju nrmare
slkt tv frldrar r, desto mera kar sannolikheten fr att bda anlagen i
ett par skall vara ofrdelaktiga- och d mrks det p avkomman!




Och nu kan var och en rkna ut vad som hnder om generation efter
generation av en fiskart sljs i syskongrupper. s att man nstan alltid
kper brder och systrar nr man handlar i en affr. Man fr upp djuren i
lekform, tar kullar av dem, sljer av fiskar i klump, som kps av nsta.
o.s.v.- och hela tiden kar chansen fr att fiskarna skall bli "renrasiga",
och att fler och fler anlagspar blir dligt + dligt istllet fr bra +
dligt.




Men, sger Du nu, vid inavel mste ju fiskarna ocks bli "renrasiga" fr
bra anlag? Lika ofta som det rkar bli dligt + dligt i ett anlagspar, lika
ofta mste det ju bli bra + bra? Alldeles riktigt. Men det har varken vi
eller fisken s stor gldje av, fr oftast rcker det ju med ett bra anlag
fr att resultatet skall bli ett fullt normalt djur. Det syns allts inte att
fisken r ett A-barn i vissa avseenden.




Det hr mste ju betyda att om man konsekvent inavlade djur, i generation
efter generation, s skulle s smningom alla anlagspar bli rena. D kunde
man vl tanka sig att man bara tar ungar efter de som blev bra, och s
smningom mste ju d alla dliga anlag frsvinna ur den inavlade
stammen? Jovisst gr det, om man bara hller p konsekvent ver ett stort
antal generationer. Du kan kpa bde mss och rttor fr laboratoriebruk,
som r inavlade sen hundratals generationer, och det r friska och fina
djur. Den stora frdelen med dem r att de genom inaveln r anlagsmssigt
nstan helt lika varandra, som tvillingar, och det r naturligtvis viktigt
nr man anvnder dem fr att t.ex. prva nya mediciner.




Men srskilt i brjan av en sdan hr renavel fr man en frskrcklig
massa felaktiga djur, som mste kasseras. Ngot fr oss att ta varning
av... Nu kan vi utnyttja det hr fr ett riktigt fiffigt knep. Vi tar en stam
guppy, med t.ex. stora fenor, och inavlar den i generation efter generation
och vljer hela tiden ut de fiskar till avel som har strsta fenorna. Anlagen
fr de stora fenorna r recessiva, men genom inavel kommer fler och fler av
dem fram i dubbel uppsttning. Det gr ocks alla dliga anlag, och vr
guppystam fr visserligen stora fenor, men blir smre fr varje generation.




Men nu har vi samtidigt inavlat en annan stam guppy p samma stt, och
valt ut djur med stora fenor fr ocks denna inavel. Hr blir fenorna ocks
strre och strre, och fiskarna i vrigt vrre och vrre. Kom nu ihg
resonemanget frn frut: de dliga fiskarna r inte bara renrasiga fr dliga
anlag, utan ocks fr goda! S vad hnder om vi korsar en hane frn ena
stammen med en hona frn den andra? Jo, fenorna blir jttestora, fr i det
avseendet hade vi ju gjort samma urval p bda stammarna, men i andra
avseenden har inget urval skett. Drfr r chansen ganska stor att vi fr
ungar som i flertalet fall kombinerar sina dliga anlag med ett gott, de
dliga frn fadern kompenseras av de goda frn modern, eller tvrtom. Det
blir praktdjur! Och s kper Du dem och parar dem med varandra. Genast
brjar de ter bli renrasiga fr bde gott och dligt, och efter ett par
generationer kan Du titta i mnen efter dina praktguppies. Det hr
fenomenet kallas heterosis, och anvnds i stor skala nr man framstller
t.ex. utsde.




Detta om genetiken, lt oss nu titta p degenerationen. Genom inaveln
sker allts en frstring av stammen, den saken r klar. Men det hr r inte
den enda orsaken, inte ens den viktigaste, till att fiskar efter lng odling
kan se ut som skrattretande narrbilder av de som ursprungligen importerades.
Det sker nmligen ett oerhrt starkt urval av vra fiskar, vare sig vi vill
eller ej.




Lt oss sga att hundra fiskar av en ny art kommer in. Av dessa r det
kanske bara tio som rkar vara s utrustade i sina arvsanlag att de leker
trots att frhllandena r onaturliga. Nsta generation hrstammar nu allts
bara frn dessa tio procent, de som tlde akvarielivet och lekte. I nsta
generation sker terigen samma urval, och s vidare. Vad hnder? Vi fr en
ny stam av fiskarten, en ltthllen och lttlekt variant. Just dessa
individer hade i naturen kanske sorterats bort, drfr att de inte var s
noga med var och hur de lekte...




Samtidigt klarar stammen akvarielivet bttre och bttre, ett urval sker fr
dem som ter torrfoder, sen fr dem som klarar sig med bara torrfoder, sen
fr dem som tolererar smutsigt vatten, trngsel, syrebrist etc. Och vad
hnder nu? Jo, eftersom fiskarna i detta nya utfrande tl smre
behandling, s fr de smre behandling. Varfr gno benen av sig fr att
fnga loppor t yngel som man kan fda upp p torrfoder? Varfr slabba
med slangar och vattenbyten jmt och samt nr det verkar g bra nd?
Varfr inte behlla hela kullen, ven om de str som sardiner, numera fr
man s dligt betalt fr den hr arten s det behvs mnga, och frresten
behver jag den stora burken fr mina fina och dyra importer.




Nu kommer en annan akvarist, tittar p ynglen och sger ngot mindre
smickrande. Men jag har svaret: inavel, snderavlat, degenererat, mste
ha friskt blod etc. Helmut Pinter var en av de frsta som ppekade den hr
logiska kullerbyttan: han tog gamla usla degenererade arter som scalare,
och gav dem samma minutisa och noggranna vrd som om de varit det
sista frn Malawi. Vad hnde? Jo det blev scalare som kunde beskdas
med behllning, som sktte sina yngel, som var hga, fina och
producerade kanonkullar. S var det med degenerationen...




Sens moralen blir allts: visst finns det degeneration och genom inavel
och annat framkallade de defekter, men den viktigaste faktorn till att fiskar
blir uslare och uslare i varje generation r att de tl usel behandling
bttre fr varje generation. En ganska pinsam frklaring, r jag rdd, och
inte skall jag ltsas som att jag inte sjlv varit med och gjort samma
misstag. Ack ja!




Om man nu vill ta sdant hr ad notam nr man odlar, vad skall man gra
d? Ja, fr det frsta skall man gra sig besvret att skaffa avelsdjur frn
olika hll. Det rcker inte att g till olika affrer, ofta har de kpt av
samma kull frn en odlare som just d har ftt lek av arten. Kp allts ett
par djur hr och par djur dr, som verkar vara ur olika kullar. Och nr Du r
p resa, kp grna med Dig ngra nya fiskar av en art som Du redan har, fr
att f in- just det- friskt blod. Man skall inte bara kpa sllsyntheter
nr man r utomlands, tag grna med ett par psar "bonnfisk" ocks! Vill Du
inte ha dem sjlv, finns det freningar dr ngon blir glad. Fr det andra
skall man- naturligtvis- inte ta lek efter djur som det r fel p. Men
eftersom Du hr till dem som lser Akvariet hr Du nog ocks till dem som
redan visste det.




Nog om detta. Men det tredje som jag freslr kanske inte r lika enkelt.
Rdet r: gallra! Och det kan sitta hrt t, om man fr frsta gngen ftt
lek av en art, sitter dr med flera hundra och fr rdet att anvnda allt
utom femtio till fiskmat. Men s r det nog faktiskt oftast, handen p
hjrtat: den vanlige amatren har inte plats, tid och krafter att fda upp
hundratals fiskar p en gng. Trehundra fiskar skall ha sex gnger s mycket
loppor som femtio, skall ha vattenbyte sex gnger oftare (Du vet vl att
ynglen avsndrar mnen i vattnet som verkar tillvxthmmande, s ju
smutsigare vatten och ju fler fiskar, desto smre tillvxt?), och s vidare.




Det r klart att om Du i frsta hand odlar fr att tjna en eller annan
skattefri hundralapp, d fder Du upp allt som gr. Att det blir sm och
vissna djur, vad gr det, de skall nd kpas av folk av den typen som skall
ha "tv rda och en grn, men inte av de dr med rnderna fr de dr s
fort". Men om Du varit med om att ha ett akvarium med ngra stora stim
praktfiskar, som Du sjlv producerat, och som Du mjligen kan tnka Dig att
slja en och annan av till folk som begriper ngot och som vaktar dem vl, d
vet Du vad jag menar.




Nr fr vi i affrerna se en blgul etikett p vissa av burkarna, med den
stolta devisen "Garanterat svenskodlat"? Du som odlar, hjlp till att hlla
standarden uppe p de stammar vi har i landet, och lmna massproduktionen t
Hongkong och Singapore!




Till slut en liten kpphst: om Du inte gjort det frr, prva naturlig
odling. Allts ett vlsktt Specialakvarium med bara en art, gott om
gmstllen fr yngel men i vrigt inga aggremanger.




S fr de leka nr de vill, och det fr bli vad det vill. Inte blir det
mycket, men nr Du ser vad det blir tror jag att Du ocks blir frlst. En
mrk, vlplanterad burk med kardinalfisk, eller titteya, eller...
Revirhvdande hanar, liv och rrelse, yngel av alla storlekar: det r ocks
odling, utan foderjkt, slabb, filter och pumpar. S nr Du fr ngot ledigt,
prva det! Behllningen hamnar inte i plnboken, men i hjrtat.






Denna artikel r ursprungligen publicerad i Tidskriften AKVARIET nr 6/82.
Vi har tagit med den d den r enormt bra. Ls och begrunda!
  


 
Mer artiklar ur:  / 19
Ciklidfronten
En ny Julidochromis?
Vxj- Kobenhamn t.o.r.
Haplochromis ornatus
Avel, inavel, och odling
L. compressiceps komplexe
Planter for Cichlideakvar
Diplostomum spathaceum
Pseudotropheus sp. "grebe
Mitt frsta ciklidakvariu
Ciklidstmma
Pelvicachromis subocellat
Bok-hrnan
En ny Lamprologus!
Aulonocara sp."dvrg-Liko

>> Tillbaka till nummer  / 19

Mer Ciklidblad
Hr under kan du klicka p det Ciklidblad du vill lsa
6703  6704  6705  6706  6708  6709  6801  6802  6803  6804  6805  6806  6807  6808  6809  6901  6902  6903  6904  6905  6906  6907  6908  7001  7002  7003  7004  7005  7006  7007  7008  7009  7010  7101  7102  7103  7104  7105  7106  7107  7108  7109  7110  7201  7202  7203  7204  7205  7206  7207  7208  7209  7301  7302  7303  7304  7305  7306  7307  7308  7309  7401  7402  7403  7404  7405  7406  7407  7408  7409  7410  7501  7502  7503  7504  7505  7506  7507  7508  7509  7510  7601  7602  7603  7604  7605  7606  7607  7608  7609  7701  7702  7703  7704  7705  7706  7707  7708  7709  7801  7802  7803  7804  7805  7806  7807  7809  7901  7902  7903  7904  7905  7907  7909  8001  8002  8003  8004  8005  8006  8007  8008  8009  8010  8101  8102  8103  8104  8105  8106  8107  8108  8109  8110  8201  8202  8203  8204  8205  8206  8207  8208  8209  8210  8301  8302  8303  8304  8305  8306  8307  8308  8309  8310  8401  8402  8403  8404  8405  8406  8407  8408  8409  8410  8501  8502  8503  8504  8505  8506  8507  8508  8509  8510  8601  8602  8603  8604  8605  8606  8607  8608  8609  8610  8701  8702  8703  8704  8705  8706  8707  8708  8709  8710  8801  8802  8803  8804  8805  8806  8807  8808  8809  8810  8901  8902  8903  8904  8905  8906  8907  8908  8909  9001  9002  9003  9004  9005  9006  9007  9008  9009  9010  9101  9102  9103  9104  9105  9106  9107  9108  9109  9110  9201  9202  9203  9204  9205  9206  9207  9208  9209  9210  9301  9302  9303  9304  9305  9306  9307  9308  9309  9310  9401  9402  9403  9404  9405  9406  9407  9408  9409  9410  9501  9502  9503  9504  9505  9506  9507  9508  9509  9510  9601  9602  9603  9604  9605  9606  9607  9608  9609  9610  9701  9702  9703  9704  9705  9706  9707  9707  9708  9709  9710  9801  9802  9803  9804  9805  9806  9807  9808  9809  9810  9901  9902  9903  9904  9905  9906  200001  200002  200003  200004  200005  200006  200101  200102  200103  200104  200201  200202  200203  200204  200301  200302  200303  200304  200401  200402  200403  200404  200501  200502  200503  200504  200601  200602  200603  200604  200701  200702  200703  200704  200801  200802  200803  200804  200901  200902  200903  200904  201001  201002  201003  201004  201101  201102  201103  201104  201201  201202  201203  201204  201301  201302  201303  201304  201401